EU:s naturrestaureringslag, NRL, ska bidra till att återställa naturen och stärka den biologiska mångfalden, men riskerar samtidigt att slå mot viktiga näringar inom jordbruk och skogsbruk.

Naturrestaureringslagen

NRL, EU:s naturrestaureringslag, kan innebära stora förändringar för svenskt lantbruk. Lagen kan leda till att produktiv mark tas ur bruk vilket riskerar att minska både livsmedelsproduktionen och lönsamheten för enskilda lantbrukare. Det finns också oro för att nya regler ska begränsa markägares handlingsutrymme och skapa mer byråkrati. För lantbruket handlar utmaningen om att hitta en balans mellan naturvård och möjligheten att fortsätta bedriva ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.

Den 20 oktober 2025 presenterade Naturvårdsverket det första utkastet till Sveriges nationella naturrestaureringsplan. Utkastet är ett första steg i en längre process och kommer nu att diskuteras i olika referensgrupper. Där deltar bland annat LRF, som arbetar för att påverka hur myndigheterna utformar planen. LRF har också tagit fram ett eget ställningstagande, där huvudbudskapet är att genomförandet av lagen bör hållas på en miniminivå.

Den slutliga versionen av restaureringsplanen ska lämnas av myndigheterna i slutet av februari 2026. Därefter tar den politiska behandlingen vid, och LRF kommer även då att vara aktiv i påverkansarbetet. Regeringen väntas lämna in Sveriges plan till EU i månadsskiftet augusti/september 2026.

Är du intresserad av det här sakområdet? Du som är medlem i LRF kan följa det och få relaterade nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem.

Är du intresserad av det här sakområdet? Du som är medlem i LRF kan följa det och få relaterade nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem.

Till sidomenyn Till sidomenyn

Bakgrund

EU-kommissionen presenterade i juni 2022 ett förslag till lagligt bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som ska återskapas, under namnet förordningen om restaurering av natur som på engelska kallas Nature Restoration Law (NRL). Förordningen gör att mycket stora arealer produktiv jord- och skogsmark riskerar att tas ur produktion. Exempelvis genom att skog inte får brukas och att åkermark ska läggas under vatten. 

Den 17 juni 2024 röstade EU:s miljöråd för att anta naturrestaureringslagen. Varje medlemsland ska nu ta fram en nationell plan för restaureringsåtgärder och peka ut områden som ska restaureras. Sverige har 24 månader på sig att presentera ett utkast på plan efter det att lagstiftningen träder i kraft. 

Till sidomenyn

Vad tycker LRF?

  • Övergripande stödjer LRF ambitionerna om att öka biologisk mångfald och restaurera natur i Europa. Den biologiska mångfalden är hotad globalt och förbättringar behövs även i Sverige för att säkra ett lönsamt jord- och skogsbruk. Att främja biologisk mångfald är avgörande för att kunna producera mer livsmedel och viktiga råvaror på ett hållbart sätt i framtiden.   
     
  • LRF anser också att naturrestaurering måste vägas mot andra samhällsbehov, som att säkra livsmedelsförsörjning och råvaruförsörjning från jord- och skogsbruk.

  • Det är angeläget att återställa mark globalt och inom EU som förlorat sina viktiga funktioner på grund av exempelvis avskogning, utdikning, föroreningar, erosion, försaltning och ökenspridning. En sådan inriktning skulle bättre stämma med målen i konventionen om biologisk mångfald (CBD) och Agenda 2030.

  • LRF välkomnar att varje medlemsland tar fram egna åtgärdsplaner, beslutar nationellt och involverar markägare så mycket som möjligt, med fokus på frivillighet. LRF vill att restaureringsåtgärder främst sker i skyddade områden och att kravet på icke-försämring utanför dessa områden tas bort.

  • Det är viktigt att säkerställa att naturrestaureringslagen överensstämmer med annan EU-lagstiftning, då det kan finnas tänkbara målkonflikter mellan denna och exempelvis avskogningsförordningen. 
Till sidomenyn

Rapportering av referensarealer

  • Innan jul 2024 tog Sveriges regering beslut om att Naturvårdsverket ska rapportera in nya uppgifter inom ramen för art och habitatdirektivet. Skoglig naturtyp som ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta har stor betydelse för LRF:s medlemmar och påverkar Sveriges implementering av EU:s Naturrestaureringslag.

  • För hävdade gräsmarker kommer den gynnsamma referensarealen tills vidare rapporteras som okänd.

  • Naturvårdsverket ska nu åter föreslå nya beräkningsmetoder för referensarealerna som riskerar att bli orimligt höga. LRF anser att Sverige måste använda samma metoder som andra EU-länder när det referensarealer kopplat till restaureringsförordningen.  

  • Ansvaret för hur stora konsekvenser naturrestaureringslagen får för Sveriges skogs- och jordbruk ligger nu på Sveriges regering och myndigheter som behöver se över rapporteringen. 
Till sidomenyn

Frågor och svar

Planen ska innehålla följande:   

1. Ett förslag till nationell restaureringsplan utformad på en mininivå och   

enligt EU-kommissionens format.    

2. En konsekvensutredning av förslaget till plan.   

3. En miljökonsekvensbeskrivning av förslaget till plan.   

4. En analys av nödvändiga författningsändringar till följd av förordningen,   

eventuella nödvändiga författningsändringar och en konsekvensutredning   

av dessa.  

Många av LRF:s medlemmar berörs direkt av förslagen i naturrestaureringslagen. Det kan handla om förändringar i hur mark får brukas eller vilka krav som ställs på jord- och skogsbruk.

LRF vill ha ett aktivt brukande av mark och skog. Det kan gärna kombineras med mer biologisk mångfald.

Samtidigt är LRF kritiskt till en alltför detaljerad lagstiftning. Sådana regler kan få stora följder för hur marken används och minska markägarens frihet. I längden leder inte det till mer biologisk mångfald, utan till att färre personer kan fortsätta med jord- och skogsbruk.

LRF deltar i myndigheternas arbets- och referensgrupper och för löpande dialog om förslagen.

Organisationen analyserar hur olika förslag påverkar jord- och skogsbruk, lämnar egna synpunkter och bevakar att arbetet följer regeringens ramar.

Även Länsstyrelserna spelar en viktig roll genom att bidra med underlag och förankra arbetet lokalt.

Till sidomenyn
Till sidomenyn