Rapporten som fokuserar på tiden 2010-2018 visar bland annat att:
• Konsumenterna lägger drygt 12 procent av hushållsbudgeten på livsmedelsinköp stabilt under hela perioden. Andelen som går till restaurangbesök ökar däremot och ligger 2018 på närmare 6 procent. Jämfört med andra EU-länder är den svenska maten 17 procent dyrare, även det oförändrat sedan 2010.

2017 gick 36 procent av det hushållen betalar för maten i butik till importerade varor, vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan 2010. Samtidigt har bondens del och livsmedelsindustrins andel minskat fram till 2016. 2017 ser vi ett möjligt trendbrott då bondens andel matkronan ökade från 8,8 till 9,3 procent mellan 2016 och 2017.

Bondens andel av den mat som har svensk råvara är 30 procent vilket innebär att en ökning av konsumentens val till förmån till svenska produkter kommer påverka bondens ekonomi positivt. Redan idag finns tecken som tyder på att svenska konsumenter allt oftare väljer svenskt.

Råvarupriserna har sedan finanskrisen varierat betydligt kraftigare än tidigare, både vad gäller inköp av produktionsmedel och försäljning av jordbruksprodukter. Detta har under perioden ökat riskexponeringen för jordbruksföretagen. Konsumentprisindex har varit stabilt under samma period.