Ett grönare, tryggare och mer företagsamt Sverige

Sveriges bönder både vill och kan utveckla produktionen av mat och energi, något som också bidrar till beredskap, arbetstillfällen, skatteintäkter och underlag för den sociala hållbarheten på landsbygden.  

Vi gör detta med glädje och stolthet och vill att svenska folket och våra politiska företrädare också ska vara stolta över och känna tillit till det gröna näringslivet.    

Men det finns sådant som hindrar vårt viktiga arbete och politiken kan bidra genom att skapa förutsättningar för oss att jobba och utvecklas för Sveriges bästa. 

Ett gott företagsklimat     

För att stärka företagsklimatet i de gröna näringarna krävs regelförenklingar. Den tunga regelbördan gör att många bönder tvingas lägga ner. Effektiv myndighetsutövning kan i stället bidra till ökad livsmedelsförsörjning och bättre beredskap.

Frihet under ansvar och långsiktiga spelregler   

En stark äganderätt och långsiktiga spelregler skapar trygghet för investeringar och förenklar generationsskiften.

En rättvis grön omställning

Den gröna omställningen måste vara rättvis. Staten kan bidra genom satsningar som Klimatklivet och styrning som främjar klimatinvesteringar. Nationell medfinansiering kan komplettera EU:s jordbrukspolitik och stärka omställningen.

Färre regler skapar fler arbetstillfällen. 

• Permanenta regeringens Förenklingsråd Implementeringsråd. De är viktig motorer i arbetet för ett fungerande regelverk i Sverige, och att tillämpning som utgör hinder för utveckling justeras. Råden bör också ha ett särskilt ansvar för att göra avvägningar när olika samhällsintressen behöver balanseras.
  
  
• Förtydliga myndigheternas ansvar att underlätta för företag i myndighetsinstruktioner och regleringsbrev. Myndigheterna måste också arbeta mer aktivt med att förbättra tillämpningen. Det behövs ett tydligt uppdrag att ha service i fokus vid kontakterna med företag. Myndigheter måste utgå ifrån att företagarna vill göra rätt och inte bygga på stressen vid kontroller.
  
  
• Ersätt detaljregler med smarta styrmedel som främjar företagande och innovationer. Beakta vilka styrmedel som är smartast utifrån vad som främjar utvecklingen hos företagen. Undersökt vilka kostnader för både samhället och företagen som är förknippade med reglering och kontroller. Målstyrning är inte det bästa på alla områden, men där det är effektivast ska det användas. 

• Grundlagen ska hjälpa, inte stjälpa, människors brukande av jorden och skogen. Jord- och skogsbruk är pågående markanvändning och har ett särskilt skydd i grundlagen. Användningen måste säkras i både fred- och kristid. Men skyddet har urholkats av myndigheter och domstolar utan att lagstiftningen ändrats. Myndigheter kräver nu i vissa fall utredningar för att markägare ska kunna fortsätta sitt brukande. För att säkerställa att jord- och skogsbruket förblir en självklar del av landsbygdsutvecklingen måste dess ställning som pågående markanvändning tydliggöras och skyddas i lagstiftningen.   

• Återställ rättssäkerheten genom att säkerställa ersättning även i praktiken när enskilda skogsägare hindras att bruka sin skog på grund av statliga beslut. Skogsägare ska inte behöva gå till domstol för att få ersättning. En tydlig rätt till full ersättning är central för viljan att investera i både  naturvård och produktion. Idag kan skogen plötsligt förlora sitt värde genom myndighetsbeslut, utan full kompensation, det skapar en stor osäkerhet. Jord- och skogsbrukare ska vara garanterade ersättning om de inte längre får bruka sin mark.   

• Ändra artskyddsreglerna så att vanliga arter i skogslandskapet inte längre kan stoppa skogsbruk. Idag kan vanligt förekommande växter i skogslandskapet, som är fridlysta för att inte plockas, stoppa ett skogsbruk. Även fåglar som jagas under delar av året, som tjäder, kan hindra skogsägare från att få bruka sin skog. LRF vill därför att regeringen ändrar artskyddsreglerna så att vanliga arter i inte längre stoppar brukandet av skogen.  

Klimatinvesteringar för en ännu mer hållbar produktion.  

• Det behövs en biopremie för de lantbrukare som redan idag vill byta till biodrivmedel. Nästan hela Europa har någon form av dieselskatteåterbetalning, att enbart ta bort det stödet skulle påverka Sveriges konkurrenskraft påtagligt negativt i förhållande till våra grannländer. Men det ska vara möjligt för dem som vill övergå till fossilfria drivmedel att göra detta. Jordbruksavdraget är ett intressant alternativ till dieselskatteåterbetalningen.   

• Fortsatt finansiering av Klimatklivet. Det är ett av våra viktigaste hjälpmedel i att investera i teknik som tar Sverige framåt i klimatomställningen.   

• Åtgärder för satsningar för insatsvaror. Politiken behöver skapa ekonomiska incitament som främjar en inhemsk produktion och användning av biodrivmedel samt grön handelsgödsel.