Köttbrist
Det rapporterats om brist på nötkött och på vissa håll står köttavdelningarnas kyldiskar tomma. Trots att konsumenterna föredrar svenskt kött importeras idag hälften av det vi äter. För att stärka livsmedelsberedskapen, djurvälfärden och landsbygdens utveckling krävs politiska insatser och investeringar i svensk köttproduktion.
Om köttbristen
Under de senaste decennierna har antalet nötkreatur i Sverige minskat, vilket lett till en minskad inhemsk köttproduktion. Orsakerna är flera: höga foderkostnader, stigande räntor, stor regelbörda och bristande lönsamhet. Samtidigt är efterfrågan på svenskt kött fortsatt stark. Enligt experter kommer bristen bestå om inte åtgärder vidtas. Idag importeras cirka 50 procent av det kött som konsumeras i Sverige.
Den svenska produktionen av nötkött, griskött och lammkött är otillräcklig för att möta efterfrågan. Importberoendet gör Sverige sårbart vid kriser och innebär att vi tappar kontroll över djurvälfärd, antibiotikaanvändning och klimatpåverkan.
Det här tycker LRF
LRF anser att Sverige måste öka den inhemska köttproduktionen för att säkra livsmedelsförsörjningen, stärka landsbygden och värna miljön. Det finns både vilja och förmåga hos svenska lantbrukare att producera hållbart kött men det krävs politiska beslut som undanröjer hinder och möjliggör investeringar.
Tre konkreta lösningar
Enligt LRF:s prognoser kan den svenska köttproduktionen öka med 60 procent från 2015 till 2030 genom investeringar och ökad produktivitet. Detta innebär att produktionen av nötkött, griskött och lammkött behöver öka kraftigt under de kommande fem åren för att nå målet. Här är tre konkreta lösningar som kan bidra till att vända utvecklingen:
- Statliga kreditgarantier - 1 miljard kronor till Tillväxtbolaget för att möjliggöra lån till investeringar i köttproduktion. Syftet är att underlätta lån till lantbrukare som vill investera i modern teknik, utöka sin produktion eller genomföra generationsskiften.
- Virtuella stängsel - en modern lösning för betesdrift.
En teknik gör det möjligt att snabbt och flexibelt skapa betesområden, även på svåråtkomliga naturbetesmarker. Det öppnar upp för att fler marker kan användas effektivt, samtidigt som djurens rörelsefrihet och landskapsvård främjas.
- Säkerställ tillgången till veterinärvård - Tillgång till veterinärvård för sjuka djur är nödvändigt för både djurvälfärd och företagens ekonomi. Företagare med lantbruksdjur inklusive hästar ska ha tillgång till veterinär service, dygnet runt och i hela landet.
Med rätt satsningar kan vi vända utvecklingen och säkra att svenskt kött, med hög djurvälfärd och låg klimatpåverkan, fortsatt har en självklar plats på våra tallrikar även 2030.