Vall är en verksam åtgärd för att öka kolinlagring i åkermark. Vallen är fiffig då den består av olika gräsarter och baljväxter som ger ett varierat rotsystem. Vallen växer under hela säsongen och ger biomassa både ovan och under jord. Eftersom den är flerårig håller den marken täckt under lång tid.

Flerårighet och rotsystemens roll i kolinlagring 

Flerårig vallodling utvecklar omfattande och djupa rotsystem, som står för en betydande del av den totala kolinlagringen. Varje år sker en kontinuerlig omsättning av rötter där dött rotsystemmaterial bidrar till stabila, svårnedbrytbara organiska föreningar i marken. Denna process är effektivare än kolinlagring via ettåriga grödor, eftersom vallens flerårighet eliminerar perioder av bar jord och minskar störningar i marken.  

SLU:s nordiska sammanställning visar dessutom att mångfald i artsammansättning ytterligare förbättrar kolinlagringsförmågan. Baljväxterna bidrar med kvävefixering, vilket möjliggör större rottillväxt och därmed högre inflöde av kol till marken. Forskningen lyfter att rätt artsammansättning, anpassad efter gårdens förutsättningar, är en av de mest avgörande faktorerna för både foderkvalitet och markens kolbalans. Man kan tänka kolbalansen som motriktade pilar, en för inlagring och en för utsläpp. Det är nettoflödet mellan dessa som bestämmer förändringarna i vallens biogena kollager. 

Biomassa som driver kolinflödet – ovan och under jord 

Kolinlagring sker genom två huvudsakliga flöden: 

  1. Fotosyntes och tillförsel av kol via rötter, där vallens flerårighet och täta bestånd leder till kontinuerligt inflöde. 

  1. Skörderester och rotutskott, som blir kvar i marken efter varje skörd och omsätts till stabilare markkol. 

I ett varmare nordiskt klimat öppnas möjligheter till fler skördar per säsong. Det innebär ökad biomassa och därmed större mängd kol som kan föras in i marksystemet år efter år. Forskningen visar att detta gör vallen till en strategisk gröda för klimatet, eftersom ett förändrat klimat i Norden sannolikt gynnar vallens produktionsförmåga snarare än minskar den. 

Markstruktur och minskad nedbrytning av markkol 

Kolinlagring handlar inte bara om inflöde utan också om att begränsa markkolens förlust. Vallens rotsystem förbättrar markstrukturen så att markaggregat blir mer stabila och mindre känsliga för erosion. Samtidigt minskar behovet av markbearbetning, vilket i sig ger lägre syresättning av marken och därmed långsammare nedbrytning av organiskt material. Kombinationen av minskad störning, hög biomassa och en väl skyddad markyta leder till att mer kol stannar kvar i systemet långsiktigt. 

Mångfald som klimatstrategi 

SLU:s nordiska rapport betonar att mångfald i vallblandningar inte bara höjer foderkvaliteten utan också förbättrar resiliensen mot väderstress och därmed förmågan att binda kol under varierade klimatförhållanden. Arter som klarar både torka och kraftiga regn fortsätter att växa bra även när vädret blir extremt. Detta är en av de centrala motiveringarna till varför vall i ett nordiskt perspektiv betraktas som en investering i framtida klimatnytta.  

Senast uppdaterad: 2026-02-19