Lokalavdelningar i LRF Mälardalen har under växtperioden satt upp enkla burar av djurgrindar eller armeringsnät på åkermarken för att påvisa och illustrera viltskadorna. Burarna har både använts för egen del för att se skillnaden på den obetade grödan kontra den betade grödan och för att bjuda in till samtal mellan markägare, brukare och jägare i bygden för att diskutera problemet och vad som behöver göras. Vi hoppas att fler vill sätta upp burar under 2022!

Skriftliga jaktavtal

Vi har bland annat genom ett webbinarium lyft vikten av skriftliga avtal vid upplåtelse om jakt. Genom ett skriftligt avtal har båda parter möjlighet att enkelt gå tillbaka och se vad man kommit överens om. Har du dessutom duktiga jägare som du är mån om att behålla kan ett skriftligt avtal vara ett tryggt och seriöst incitament.

Vargangrepp

Under året har också ett antal vargangrepp skett i Siggefora- och i Sjundareviret. Vi har haft samtal och möten med länsstyrelsen och med förtroendevalda och medlemmar i området för att försöka underlätta situationen. I båda reviren beviljades skyddsjakt, dock fälldes ingen varg. Vi vill rikta en stor uppskattning till de två personer som åtog sig uppdraget som jaktledare för skyddsjakten, trots risk för att bli utsatta för trakasserier och hot.

Arbetet för minskade viltskador kommer fortsätta under 2022.

Eleonore Marcusson

Fakta

Ett av LRFs prioriterade områden har under 2021 varit viltskadorna. Under året har det fokuserats på fem områden:

Toleransnivå för viltskador i jordbruket
För skogen finns nationella fastställda mål, vilka Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket står bakom, som anger vilken skada skogsbruket kan acceptera av vilt. Någon motsvarighet finns inte för jordbruket, vilket det finns behov av – särskilt med hänvisning till livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion.

Ludvig & Co har under året fått i uppdrag av LRF att utreda hur en toleransnivå om viltskador i jordbruket kan beräknas.
Arbetet kommer fortsätta under 2022 med förhoppning om att dels presentera en nationell siffra om vad jordbruket tål, dels vad det innebär på gårdsnivå.

Verktyg för att mäta viltskada på åkermark
SLU har hjälpt oss med att ta fram en instruktion för hur du enkelt kan påvisa och illustrera viltskadorna på din åkermark. Vill du montera en bur hittar du instruktionen här.

Fler som upplåter sin jakt skriver skriftliga avtal
Många jaktavtal löper med start i samband med jaktårets start den 1 juli. För att säga upp eller omförhandla ett jaktavtal behöver det ofta göras minst sex månader i förväg, vilket innebär senast 31 januari om det följer jaktårets start.

LRF har en avtalsmall som möjliggör att du kan villkora vem som får företräda fastigheten i jaktliga sammanhang, om och hur utfodring får ske och vem som får bedriva skyddsjakt på fastigheten. LRFs avtalsmall hittar du här.

LRF anser att det i första hand är fastighetsägaren som ska företräda fastigheten, att utfodring ska undvikas samt att fastighetsägaren ska ha möjlighet att bedriva skyddsjakt.

Kompetensutbildning för förtroendevalda inom älgförvaltningen
Älgförvaltningen är uppbyggt av ett system där älgen administrativt förvaltas i älgförvaltningsområden. Till varje älgförvaltningsområde finns en älgförvaltningsgrupp som består av tre markägare och tre jägare. En av markägarrepresentanterna är ordförande.

Älgförvaltningsgruppens uppdrag är att samråda med ingående älgskötselområden, granska älgskötselplaner och ta fram en älgförvaltningsplan för älgförvaltningsområdet. Länsstyrelsen fastställer planerna.

LRF ser över det kompetensmaterial som finns i syfte att stärka markägarrepresentanterna så att de har bättre möjlighet att påverka så att älgen förvaltas utifrån rådande fodertillgång och skadenivåer.

Översyn av villkor för skyddsjakt efter stora rovdjur
De stora rovdjuren ingår i EU:s Art- och habitatdirektiv och har därför ett särskilt skydd. För att bevilja skyddsjakt krävs därför att ett stort antal villkor är uppfyllda. Utöver regelverket finns även föreskrifter och Naturvårdsverkets vägledning för skyddsjakt.

LRF har under året granskat dessa samt haft samtal med flertalet av landets länsstyrelser. Syftet har varit att lyssna av hur myndigheterna ser på sin möjlighet att ta beslut om skyddsjakt och vilka svårigheter de ser. Syftet har givetvis också varit att lyfta in LRFs uppfattning om hur skyddsjakt på stora rovdjur fungerar.

LRF verkar för att Naturvårdsverket ska prioritera arbetet med att revidera vägledningen om skyddsjakt efter stora rovdjur. LRF anser att skyddsjakt ska beviljas snabbt och utan försvårande villkor när behov uppstår.