1. Undersökningstillstånd (ensamrätt att få undersöka) beviljas av Bergsstaten, som är en liten separat myndighet inom Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Undersökningstillståndet beviljas inledningsvis för 3 år enligt minerallagen och kan förlängas upp till 15 år. Markägare kan inte förhindra undersökningstillstånd. Undersökningstillstånd i sig medger inga andra undersökningar än vad som kan göras enligt allemansrätten.

2. Undersökningsarbete (provborrning, provsprängning med mera) ska ske enligt en arbetsplan som ska kommuniceras med markägaren. Om markägaren motsätter sig kan arbetsplanen ändå fastställas av Bergsstaten i enlighet med minerallagen.

3. Undersökningsarbete får inte ske i strid mot skydd för miljö eller andra allmänna intressen. Länsstyrelsen granskar.

4. Bearbetningskoncession (ensamrätt att bedriva gruvbrytning). Beviljas under 25 år av Bergsstaten i enlighet med minerallagen och i samråd med Länsstyrelsen. Företagets ansökan ska innefatta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Regeringen beslutar i ärenden som är särskilt betydelsefulla från allmän synpunkt eller vid oenighet med Länsstyrelsen.

5. Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Handläggs av Mark- och miljödomstolen. Ansökan ska innefattat en fullständig miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

6. Tillträde till den mark som behövs. Handläggs av Bergsstaten med gode män som beslutar om överenskommelse ej har nåtts.

7. Bygglov med mera enligt plan- och bygglagen. Handläggs av kommunens byggnadsnämnd.

Det finns möjligheter för markägare och andra berörda att överklaga beslut i de olika stegen. Men minerallagen är avsedd att underlätta gruvetablering, varför det är mycket ovanligt att överklaganden har framgång.

Text: Olle Holmstrand, Teknisk doktor i teknisk geologi, tidigare adjungerad professor Chalmers