Kemiska analyser utförda redan 1906 visade att berget i Norra Kärr innehåller förhållandevis höga halter av sällsynta jordartsmetaller. Dessa metaller är inte så sällsynta som namnet antyder, men de förekommer aldrig i höga halter, varför mycket stora mängder malm måste brytas för att få fram praktiska mängder metaller. Så är även fallet i Norra Kärr. Sällsynta jordartsmetaller används i bland annat elektronikprodukter.

Det kanadensiska bolaget Leading Edge Materials med svenska dotterbolaget Tasman Metals AB (tidigare Tasmet AB) har genomfört omfattande provborrningar och redovisat gruvplaner i Norra Kärr. Företaget har sökt men ännu inte fått bearbetningskoncession.

Under 20 år planeras brytningen omfatta 1,15 miljoner ton malm per år och 0,84 miljoner ton avfallsberg, det vill säga totalt 2 miljoner ton berg per år. Under 20 år bryts 23,5 miljoner ton malm och 17,3 miljoner ton avfallsberg. Enligt företaget finns malm för totalt ca 70 års brytning. Malmen finkrossas och lakas med bland annat stora mängder svavelsyra.

Dagbrottet skulle bli 870 meter långt och 370 meter brett med djupet 150 meter och arealen 25,2 ha. Hela gruvområdet omfattar 10 kvadratkilometer.

Lakresterna från utvinningsprocessen ska deponeras inom ett invallat område, dit de finkorniga lakrester pumpas uppslammade i vatten och sedan får sedimentera. Överskottsvattnet ska rinna till flera dammar. Inklusive klarningsdammarna omfattar sandmagasinet 235 ha (2,35 kvadratkilometer). Under 20 år produceras 24,8 miljoner ton avfall med volymen 18-22 miljoner kubikmeter. Per dag produceras 155 ton avfall. Under 67 år produceras 110,5 miljoner ton avfall med volymen 73 miljoner kubikmeter.

Anmärkningsvärt är att lakrestmagasinet ska ligga tvärs över vattendelaren mellan Vättern och Svartån. Om magasinet brister (som har skett i Brasilien och många andra ställen) kan båda vattensystemen förorenas.