Arrende i fokus hos Väse LRF: tips för tryggare avtal

Hur skapar man ett tryggt arrende? Väse LRF samlade medlemmar för att få svar på frågor om regler, rättigheter och avtal.

Under en välbesökt arrendeträff i Väse föreläste Janne Landström, regional sakkunnig i arrendefrågor. Han betonade den stora betydelsen arrenden har för svenskt jordbruk. Med mer än hälften av landets åkermark brukad av någon annan än ägaren är arrendefrågan, som han uttryckte det, ”en bred angelägenhet” som visar respekt för både markägares och arrendatorers intressen.

Utan manus, på ett lättsamt sätt och med en imponerande överblick över regelverket guidade Janne deltagarna genom både grundläggande och mer avancerade frågor.

Grundläggande byggstenar

Landström inledde med att klargöra vad ett arrende faktiskt är. Ett avtal måste vara skriftligt, omfatta två parter och innehålla ett pris, om så bara en krona. ”Allt som är skrivet är bättre än det som är muntligt”, betonade han och citerade poeten Robert Frost: ”Ett bra staket ger goda grannar.” Orden passar väl in på arrendefrågor: tydliga ramar ger trygga förutsättningar för alla parter.

Besittningsskyddet: trygghet och oro

En vanlig oro bland markägare är rädslan att inte bli av med arrendatorn. Den bottnar ofta i besittningsskyddet som gäller för jordbruksarrenden som är skrivna på längre tid än ett år.

Besittningsskyddet innebär att arrendatorn har ett skydd mot att bli uppsagd utan giltiga skäl, för att kunna bedriva sitt jordbruk långsiktigt och tryggt. Om inget annat anges förlängs avtal på oförändrade villkor, treåriga avtal förlängs med tre år, femåriga med fem år.

Det krävs särskilda skäl för att kunna bryta avtalet vid avtalstidens slut eller för att höja arrendeavgifterna. Exempel på giltiga skäl kan vara att markägaren behöver marken för eget bruk eller att markens användning ska ändras, till exempel vid planerad byggnation. Under avtalsperioden är det svårt att säga upp avtalet om inte allvarliga missförhållanden förekommit, såsom obetald arrendeavgift eller misskötsel av marken. Vill man ändra villkor, exempelvis höja priset, måste det göras i tid före avtalets utgång.

Janne fick svara på många frågor från publiken och gav konkreta exempel från verkligheten. Hans kunskap och erfarenhet märktes tydligt, där varje fråga möttes av ett snabbt och genomtänkt svar.

Här är några viktiga datum att hålla koll på:

• Avtal kortare än fem år: åtta månaders uppsägningstid.
• Avtal fem år eller längre: ett års uppsägningstid.
• Saknas eget brytdatum i avtalet gäller alltid 14 mars.
• Villkorsförändringar ska vara godkända av båda parter innan 2 månader från avtalsslut.

Missar man tidsfristen förlorar man rätten till villkorsändring. Vid oenighet eller större frågor rekommenderade han att vända sig till arrendenämnden. Relativt få ärenden hamnar där i dag, vilket han ser som ett tecken på att regelverket fungerar och att både arrendatorer och markägare har god kunskap.

Prisfrågor och marknadsvärde

En fråga från publiken rörde möjligheten att höja arrendepriset när någon annan erbjuder mer. Janne förklarade att ”grannens bud” inte är tillräckligt, priset måste vara skäligt, och om man inte är överens kan saken prövas av arrendenämnden.

Besittningsskyddet gäller även om fastigheten säljs. Därför kan ettårsavtal vara klokt om man planerar försäljning. Samtidigt finns ofta goda möjligheter för en ny ägare att få självinträde när avtalet löper ut. Självinträde betyder inte att man måste bruka marken själv; det räcker att man ansvarar för drift och risk.

Underhåll och investeringar

Underhållsskyldigheten ligger på arrendatorn, medan nybyggnadsskyldighet åligger markägaren. Vanligt i dag är att arrendatorn investerar i exempelvis täckdikning. Då bör man skriva ett inlösenavtal, för att skydda investeringen vid eventuell villkorsförrändring.

Syn: att hålla arrendet ”vid like”

För att kunna åberopa laga syn krävs både tillträdes- och avträdessyn. Syftet är att säkerställa att arrendestället lämnas i samma skick som vid tillträdet. Janne påpekade att detta kanske borde användas oftare än i dag.

”Sluta vara rädd för att skriva avtal.”

Jannes tydligaste budskap var att våga skriva avtal! ”Sluta vara rädd för att skriva avtal. Är man osäker, skriv ett ettårsavtal.”

Han påminde också om att det alltid är avtalets innehåll, inte rubriken som avgör vilka regler som gäller. Och är man minsta osäker: ta hjälp. Som praktiskt tips lyfte han möjligheten att avtala om rätt till skyddsjakt vid risk för framtida viltproblem på åkermarken.

Mallarna som gör dina arrendeavtal trygga

Landström avslutade med att påminna om att det finns färdiga mallar för både arrendeavtal, uppsägningar och villkorsändringar att ladda ner på LRF:s hemsida. Med rätt kunskap och tydliga avtal ökar tryggheten för båda parter.

Föreläsningen uppskattades stort och Jannes lättsamma sätt, djupa sakkunskap och förmåga att tala fritt och engagerande bjöd in till många frågor och stort engagemang från deltagarna.

Sara Sundin
Väse LRF

Är du LRF-medlem och vill känna dig trygg med dina arrendeavtal?

Ladda ner våra färdiga mallar för arrendeavtal, uppsägningar och villkorsändringar direkt på LRF.se, så säkerställer du att dina avtal är tydliga och korrekta.

Har du frågor eller behöver stöd? Kontakta Jan "Janne" Landström, regional sakkunnig i arrendefrågor, så hjälper han dig vidare.