Artskydd i skogen för 10 miljarder – vem betalar?
2024-04-19
LRF:s rapport ”Artskyddet och skogen” visar att två miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk och vem ska betala det? Det skriver Palle Borgström, förbundsordförande LRF, Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande LRF, Paul Christensson, vice förbundsordförande LRF samt ordförande LRF Skogsägarna och Jenny Karlsson, ordförande LRF Norrbotten i en debattartikel som publicerats i Norrbottens-Kuriren.
LRFs rapport ”Artskyddet och skogen” visar på 2 miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk - ungefär hela Stockholm, Uppsala och Södermanlands läns yta tillsammans - enbart till följd av fem bedömda arter. Den årliga kostnaden för att ersätta skogsägarna vid en sådan tillämpning skulle vara ca 10 miljarder kr per år. En stor summa som inte tar med kostnaden av minskat skogsbruk. Minskad avverkning av skog med 10 procent innebär en skatteförlust på 2,95 miljarder kronor, eller 4857 poliser. Även över 11 000 arbetstillfällen i landsbygden riskerar gå förlorat. Frågan är vem som ska betala?
I rapporten lyfter vi flera konkreta förslag på hur problematiken kring artskyddsförordningen kan lösas, till regeringens utlovade utredning om Artskyddsförordningen. Exempelvis nya skyddsformer behöver utvecklas för att bättre tillgodose de behov artskyddsbestämmelserna ger upphov till. Sådana skyddsformer bör kunna vara tidsbegränsade och regleringen bör kunna begränsas till det som krävs för den aktuella artens behov. Sverige behöver även en ersättningsrätt som gör att skogsägare inte missgynnas ekonomiskt av att ha fridlysta arter på sin mark.
Det här är ingen effektiv naturvård
Att skydda individer av arter eller individernas miljöer, art för art där de finns just nu, är inte en effektiv naturvård. I Sverige har vi hittills betydligt effektivare skyddat arterna genom formellt skydd, frivilliga avsättningar, generell hänsyn och att lågproduktiv skog undantas från skogsbruk. Sammantaget är 27 procent av skogen undantagen från skogsbruk genom dessa arbetssätt. Det har bidragit till många positiva trender för de miljöer och strukturer som är viktiga för arterna. Bland annat får vi mer gammal skog, död ved, grova lövträd och lövträdsdominerad skog. Vi har huvudsakligen också positiva trender bland skogens fåglar.
Samtidigt saknar artskyddet stöd hos svenska folket. Det visar en färsk opinionsundersökning från Verian. Vi familjeskogsägare har nästan tre fjärdedelar (72 procent) av svenska folkets stöd i frågan att statens resurser ska läggas på de områden som har högst naturvärden. Det gäller även att staten ska ersätta skogsägare som inte får avverka sin skog till följd av höga naturvärden. Här står hela 74 procent på familjeskogsägarens sida.
Idag väntar Sveriges 300 000 skogsägare otåligt på att regeringens utlovade utredning om Artskyddsförordningen och ersättningen till skogsägare kommer i gång. Vi är familjeskogsägare som förvaltat och tagit ansvar för skogen i generationer. Skogar som ska förse Sverige med fossilfri energi, fossilfria trädprodukter, rekreation, biologisk mångfald och mycket mer. Dagligen ser vi behovet av att Sverige behöver en artskyddsförordning som är mer träffsäker för samhället och mer rättssäker för Sveriges skogsägare, samtidigt som den biologiska mångfalden kan utvecklas.
Palle Borgström, LRF förbundsordförande
Mikaela Johnsson, LRF vice förbundsordförande
Paul Christensson, LRF vice förbundsordförande, LRF Skogsägarna ordförande
Jenny Karlsson, Regionordförande LRF Norrbotten
Läs debattartikeln i Norrbottens-Kuriren här.
