Artskyddsersättning är bra - men brukanderätten i skogen måste stärkas

Det är många skogsägare som hamnat i orimliga juridiska processer för att få bruka sin egen skog. Det beror på hur EUs art- och habitatdirektiv har tillämpats och utvecklats i Sverige, i kombination med att inventeringar av arter i skogen har ökat. Domstolspraxis och nuvarande regelverk har lett till ett allt större antal överklaganden från föreningar som vill skydda arter och förhindra skogsbruk, trots att markägaren försöker ta hänsyn och att det är i ren produktionsskog.   

- Äntligen visar samhället vilja att kompensera enskilda markägare för artskyddsrestriktioner. Nu behöver detaljerna om rätten till ersättning klargöras. Det är samtidigt viktigt med flexibla skyddsformer som även kan vara tidsbegränsade utifrån naturens och markägarens förutsättningar. Ersättningar måste hanteras skattemässigt bra, så att markägaren inte måste skatta tillbaka en stor del av ersättningen till staten igen, påtalar Johan Svensson skogsansvarig i LRFs regionstyrelse på Gotland. 

Ersättning är bra men räcker inte när rätten att bruka sin skog begränsas 

För många skogsägare är själva drivkraften att få bruka och vårda sin mark. Ersättning kan mildra ekonomiska konsekvenser, men väger inte upp förlorad brukanderätt. 

Det vidimerar Carl-Hannes Beijer, nybliven skogsägare på Gotland, som under vintern intervjuats i flera radioinslag. 

Han och hans familj har investerat i en lantbruksfastighet med skog för att utveckla sitt företag med djurhållning och skogsbruk. Inför köpet granskade han tillgängliga underlag och särskilt den areal med produktionsskog som han behövde avverka för att nyttja skogsavdrag och minska lånebilden. Efter att avverkningsanmälan skickats in blev den överklagad av en naturförening som inventerat marksvampar och rapporterat punkter i Artportalen, systematiskt över hela beståndet.  

- Detta innebär helt orimliga konsekvenser för vårt företagande och skapar direkta ekonomiska problem för oss att äga och investera i gårdens verksamhet. Vi är unga och satsande i de gröna näringarna och behöver långsiktiga förutsättningar och trygghet i regelverken. Det kan inte vara rimligt att enskilda markägare ska bära kostnader för samhällets intressen. Att förhala möjligheten att avverka kostar oss pengar varje dag när vår avbetalningsplan för lån sätts ur spel, säger han. 

Markägare bidrar med både produktion och naturvård 

Carl-Hannes Beijer berättar vidare. 

- Jag står i startgroparna för att utveckla ett lönsamt företag och har även sett fram emot att bidra med naturvårdsskötsel med betesdrift och djurhållning. Ett rättsväsende borde ersätta markägaren för ställtiden som blir även vid ett intermistiskt stopp om de beslutar att göra det utan grund och framlagda bevis. Orimliga domstolsprocesser blir kontraproduktivt för naturvården och sätter käppar i hjulen för markägare att skapa och bidra till biologisk mångfald på våra gårdar.  

- Markägare före oss har bidragit till de skogar vi har idag genom plantering och skogsskötsel, och vi vill kunna göra detsamma för kommande generationer. Det är långa ledtider för skogar på Gotland, det behöver också vägas in.

Skogsbruket är en beredskapsfråga – inte minst på Gotland 

Att bara låta skogen stå är inte alltid bäst för naturen och formellt skyddade områden som staten sedan ska sköta blir inte sällan eftersatta. Markägare behöver få förtroende att själva sköta sina marker till nytta för produktion av skogsråvara, livsmedel och med hänsyn till naturvärden.  

- Redan idag tas generell naturhänsyn i alla åtgärder i skogen och även vid behov förstärkt hänsyn. En stor del av Sveriges skogsareal är dessutom undantagen från skogsbruk i form av frivilligt eller formellt skyddade områden och lågproduktiva skogar. Det måste finnas någon gräns för hur mycket skog som ska skyddas. Vi kan inte skydda hur mycket som helst, vi behöver ju även kunna producera, säger Johan Svensson.  

Han fortsätter. 

- Idag kan skogsbruk i ren produktionsskog stoppas, trots att den varit avverkad och brukad tidigare. Politiken behöver tydliggöra rätten att bruka sin mark i grundlagen, för att ge markägare den långsiktighet som krävs för investeringar och hållbart brukande.  

- Skogsbruket är också en beredskapsfråga, inte minst på Gotland! Skogen är en viktig företagsekonomisk del i många lantbruk, och en förutsättning för investeringar på gårdar och för generationsskiften. För beredskapen är aktiva jord- och skogsbrukare i hela länets geografi avgörande, avslutar Johan. 

Länk till intervju i Sveriges Radio 

Radioinslag med Carl-Hannes Beijer: Familjen fick nej till avverkning – kan tvingas sälja gården