Att bygga i Törsjö är dålig politik

Svar. ... till Rolf Gunnarsson debattartikel: ”Terminal i Törsjö- ett bra förslag” i Nerikes Allehanda.

Nej, en terminal i Törjsöområdet är inget bra förslag. Man bygger inte på den mest produktiva jordbruksmarken. Livsmedelsstrategin som antagits med bred politisk enighet vill att vi ska öka vår livsmedelsproduktion såväl nationellt som i länet. Som vi alla vet är vår självförsörjningsgrad runt 50 procent vilket gör att närmare hälften av våra livsmedel är importerade. För att lyckas öka vår egen produktion behöver vi dels odla mer mark och då behövs även mindre produktiva marker odlas, men framför allt kan vi inte minska den viktigaste produktionsresursen, åkermarken. Därför är Rolf Gunnarssons argument märkliga. Han missar helt att avkastningen från dessa marker ger en spannmålsskörd som motsvarar två miljoner limpor. Som något av en allvetare dömer han ut jordbruksmarkens bördighet och tycker att den kan tas ur bruk för att bli hårdgjord ytas till ett terminalområde.

Med ett sådant resonemang undrar vi om Rolf även tycker att vi ska sluta odla den mark som är mindre rationell och bördig än den i Törsjö?

Genom att blicka runt i vårt län så skulle vi snabbt kunna konstatera att det skulle få en effekt med kraftigt minskad produktion då stor andel av jordbruksmarken i länet har betydligt sämre arrondering, det vill säga struktur på fälten.

Livsmedelsförsörjningen är inte något vi kan se på bara utifrån ett kommunalt perspektiv ...

De stenrösen som Rolf tycks se som stora hinder är som en kvist i en skog. Vi undrar också hur logiken i hans resonemang över att det ska kunna vara bättre att bruka upp mindre bördig mark i Norrland för att kompensera?

I spåren av klimatförändringar kommer delar av världens områden som i dag bidrar med livsmedelsförsörjning minska och kommer inte längre kunna odlas på de sätt som de gör i dag. I Sverige kommer vi troligen inte påverkas så hårt som många andra utan bedöms kunna fortsätta odla även om vi får ett varmare klimat.

Detta är ett tungt argument för att bevara och förvalta den mark vi har tillgång till i dag då våra jordbruksmarker kommer vara än viktigare i framtiden. Livsmedelsförsörjningen är inte något vi kan se på bara utifrån ett kommunalt perspektiv utan måste lyfta blicken och se till såväl Sverige men även ett globalt perspektiv.

Genom att bruka Törsjö och andra marker kommer vi kunna exportera till nationer som inte längre kan producera egen mat.

Rolf avslutar sin insändare med att intrånget på åkermark är marginellt ur ett nationellt perspektiv. Tyvärr är den slutsatsen ett stort problem. Många kommuner tycker att deras enskilda byggnation inte har någon betydelse ur ett nationellt perspektiv. Det gör att alla dessa marginella byggnationer sammantaget inte är någon som går att ignorera, när bara 7 procent av vår yta är jordbruksmark.

Under åren 2016-2020 tog cirka 3 000 hektar jordbruksmark i Sverige i anspråk för bebyggelse och infrastruktur. Jordbruksmark som förlorat sin möjlighet att producera livsmedel och många gånger försämrat vår försörjningstrygghet.

Så vår och många länsinvånares uppmaning till politikerna i Örebro kommun är att våga välja matproduktion istället för asfalt.

Erik Sandberg

ordförande för LRF i Örebro län