Att tänka det osannolika

- När jag själv gör lite riskanalyser i min verksamhet, har jag ibland för vana att också tänka lite på sådant som jag själv inte kan påverka, men blir påverkad av. Jag funderar då ofta på vad som skulle kunna vara en osannolik händelse, men inte omöjlig. Så skriver Per-Göran Sigfridsson i sin krönika om det osannolikt sannolika.

Smittskydd som underskattad risk

Smittskydd är ju en av de viktiga delarna i en animalieverksamhet att bedöma i sitt beredskapsarbete. Min uppfattning är att smittor är en underskattad faktor i livsmedelssystemets stabilitet och funktion. Även om vi ser lite olika utbrott då och då, så sjunker de undan i betydelse när utbrotten är under kontroll och hanterade. 

Vad vi vet är att det kan hända nästan var som helst geografiskt. Vem hade en tanke på att det var i Fagersta som Afrikansk Svinpest skulle visa sig? Vem hade funderat över att det var vattenbufflar i närheten av Berlin som skulle drabbas av mul- och klövsjuka? Troligen ingen. Men sannolikt är det effekter av mänsklig aktivitet och förflyttning.

När det osannolika blir verklighet

Även om smittspridningens mekanismer inte är fullt klarlagda så påverkas samhällssystem som avfallshantering och liknande funktioner. Det kan skapa sårbarheter i ett fungerande livsmedelssystem, vilket är något som ligger helt utanför den enskilde lantbrukarens kontroll. Smittor som redan finns i, eller under senare år har dykt upp obehagligt nära vår animalieproduktion gör att inget djurslag längre går fritt från behovet av smittskyddsarbete på gårdsnivå. Och även om vissa sjukdomar sprids med luften måste de, i den mån det går, vägas in när var och en gör sin smittskyddsbedömning.

Men för att återkomma till det osannolika. Jag tycker att man ska tänka lite högt på det som man aldrig hoppas ska hända, eller på den händelse som en myndighet skulle tvingas hantera. Mul-och klövsjuka till exempel. En sjukdom som sprids i vinden och över vatten, och som vid ett utbrott, var som helst, skulle sätta hela landet i ett ”stand still”, det vill säga: Inga djur som kan bli sjuka av smittan får förflyttas från någon gård under en viss tid. Så är reglerna.

Då ska man också beakta att denna sjukdom också kan göra vilda djur i skogen sjuka. Vid ett sjukdomsutbrott på vilt, vilka konsekvenser skulle det kunna medföra? Hur ser man på beteslagstiftningen exempelvis? Hur ska det hanteras om en smitta uppdagas på våren innan djuren släpps ut eller på hösten när djuren ska tas in? 

Osannolikt, sannolikt. 

Sårbarheter bortom lantbrukarens kontroll

Eller vad skulle hända om strömmen går och en elledning och dess stolpar skadas inom ett område som har drabbats av Afrikansk Svinpest och avgränsats av myndigheter som ett restriktionsområde? Eftersom aktivitet i ett restriktionsområde är väldigt strikt och i princip förbjudet, så blir det en myndighetsavvägning hur det kan hanteras och vilka alternativa elförsörjningsvägar som finns. I dessa sammanhang kan ett eller flera livsmedelsproducerande verksamheter påverkas och behöva hantera de problem som det medför. 

När man gör sin risk- och sårbarhetsanalys är det inte fel att tänka lite utanför det man kan påverka för att ha en tankemässig beredskap. Men smittor är enligt min uppfattning en underskattad risk i livsmedelsproduktionen och en stor sårbarhet i livsmedelssystemet.