Biosäkerhet vid avfallsanläggningar – så ser läget ut i kommuner och avfallsbolag

Dumpat matavfall. Foto: Pontus Widell.

Hur väl skyddade är våra avfallsanläggningar mot smittspridning från matavfall? Med erfarenheterna från ASF-utbrottet i färskt minne har LRF Mälardalen kartlagt hur kommuner och avfallsbolag arbetar med biosäkerhet och var det finns förbättringspotential.

Biosäkerhet vid avfallsanläggningar – så ser läget ut i kommuner och avfallsbolag 

Med utbrottet av afrikansk svinpest (ASF) i Fagersta 2023 blev tydligt hur allvarliga konsekvenser ett utbrott kan få för jord- och skogsbruket. Matavfall är en potentiell smittväg för ASF och andra epizootiska sjukdomar. Om vildsvin, fåglar eller gnagare kommer åt avfallet kan smitta spridas vidare till naturen och i värsta fall nå tamgrisbesättningar. Eftersom viruset kan överleva länge i köttprodukter, även frysta sådana, är det avgörande att matavfall hanteras på sådant sätt som förhindrar att vildsvin får tillgång till det.  

Kommunernas avfallshantering har en central roll i att minska risken för att viruset eller andra smittsamma sjukdomar förs vidare.  Så med konsekvenserna av ASF-utbrottet i färskt minne har LRF Mälardalen ställt frågor till kommunernas avfallsaktörer om hur biosäkerheten fungerar vid hantering av mat- och restavfall.   

Tolv av sexton tillfrågade aktörer har svarat. Sammanställningen visar på skillnader mellan olika aktörer men också att mycket fungerar väl där flera olika åtgärder vidtas för att minska risk för att vildsvin eller andra djur kommer åt avfallet. Förbättringspotential finns, framförallt när det gäller kommunikationen riktad till allmänheten och turister, om hur man tillsammans kan förebygga spridning av afrikansk svinpest. 

Bra skalskydd och säker hantering av matavfall.  

Enligt resultaten från frågorna har aktörerna ett bra skalskydd om än dock inte alltid komplett runt avfallsanläggningarna. Aktörer med ett bra skalskydd är till exempel Swedavia och ÅVC, ibland är skalskyddet kompletterat med viltstängsel eller elstängsel som t ex hos SÖRAB. Hantering av matavfall sker i huvudsak inomhus, i slutna containers, under tak och med snabb omlastning, vilket är viktigt för att minska risken för smittspridning. Roslagsvatten, Tierps energi, VafabMiljö och Uppsala vatten är sådana exempel. Flera kommuner som till exempel Knivsta och Tyresö har ingen egen hantering av matavfallet. Flera aktörer använder nät, plastdraperier och stängda portar för att hindra fåglar och gnagare och därmed minska risk för att matavfall sprids.  

Överlag god hantering av restavfall med vissa förbättringsmöjligheter  

Flera anläggningar som till exempel SÖRAB, SRV och Telge återvinning hanterar restavfall under tak med snabb omlastning, Nynäshamn kommun genom slutna komprimatorer och flera kommuner har ingen egen mellanlagring utan skickar direkt till förbränning, till exempel Ekerö och Vaxholm. I andra fall förekommer hantering öppet och där avfallet i sämsta fall kan ligga upp emot fem dagar innan hantering, vilket kan medföra en risk om restavfallet innehåller matrester och djur kommer åt det. Goda rutiner för skadedjursbekämpning och avskjutning är särskilt viktigt för att minska risken i dessa fall och svaren visar på att aktörerna håller en övervägande god nivå.  

Mer att önska vad gäller jaktsamverkan och kommunikation 

Flera aktörer har antingen egna skyddsjägare, t ex SRV och andra har avtal med lokala jaktlag eller skyddsjägare som t ex Uppsala Vatten och VafabMiljö men det förekommer även att skyddsjaktsavtal saknas helt vilket kan innebära en förhöjd risk.  

Informationen till allmänhet och entreprenörer är det område som visar störst skillnad i svaren. En anledning kan vara att det främst är avfallsbolag som svarat på enkäten och att kommunikationsansvaret snarare ligger hos kommunen. Många aktörer har ingen riktad information alls, medan andra gör informationsinsatser vid behov. Nynäshamn utmärker positivt sig med en mycket aktiv kommunikation under ASF-utbrottet i Västmanland 2023.  

Möjlighet för LRFs kommunavdelningar att ta vid i dialogen  

Med den bild som ovan getts finns möjlighet för LRF Mälardalens kommunavdelningar att ta vid och nyttja dialogen med sina respektive aktörer. Avfall Sverige har tagit fram en broschyr AvfallSverige_ASF.pdf för att sprida fakta och erfarenheter från arbetet med att begränsa och stoppa utbrottet av afrikansk svinpest och hur man kan arbeta förebyggande. Dessa erfarenheter kan bidra till att förebygga smittspridning och för att stärka beredskapen mot allvarliga djursjukdomar.  

LRF Mälardalen hoppas även att enkäten i sig blir en påminnelse till avfallsbolagen och kommunerna om att fortsätta jobba med sitt smittskydd och vikten av kommunikation mot allmänhet för att höja medvetenheten kring frågan.  

 

 

Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk

LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.