Bakgrund

Under 1700-talet var vildsvinen utrotade i Sverige och på 1940-talet återinfördes de till hägn. I slutet av 1970-talet rymde ett antal djur som dagens vildsvinsstam härrör ifrån. I början av 1980-talet fanns det färre än 100 frilevande vildsvin. Tio år senare fanns det cirka 500 djur. Nu år 2026 finns nästan 600 000 vildsvin.

Innehåll

Vildsvinsstammen är ett samhällsproblem

Viltstammen behöver minskas rejält och omedelbart för att minska skadorna i jord- och skogsbruk, minska viltolyckorna i trafik samt övriga skador i samhället såsom villatomter, grönytor och kommunala anläggningar. Vildsvinsstammen är idag så stor att det bör utredas om det finns förutsättningar att införa en statlig premie för fällda vildsvin, som verktyg för att effektivisera jakten på den. Vildsvinsstammen behöver minska med 90 %.

Det är inte rimligt att jakten, som är en hobbyverksamhet, ska överordnas den svenska livsmedelsproduktionen som i slutändan påverkar den nationella livsmedelsstrategin. Vildsvinsstammen är ett samhällsproblem.

Skador för miljarder

Vildsvinens framfart förstör årligen över 85 400 ton spannmål på svenska åkrar och fält. Det är en fördubbling sedan 2014. Det är ungefär 16 limpor bröd per svensk som aldrig kommer fram till brödhyllan. I en familj om fyra är det alltså 64 limpor per år.

Enligt SLU (2016) orsakar vildsvinskador i jordbruket till ett värde av cirka 1 miljarder kronorper år med indirekta skador såsom maskinskador, omsådd och sämre grödval inräknade.

Ur ett samhällsperspektiv är det mycket oroande att vildsvinen förstör allt större volymer spannmål, som behövs i svensk livsmedelsproduktion.

Vildsvinsolyckor

Samhällskostnaden för trafikolyckor med vildsvin ökar när antalet djur ökar. Från 2022-2025 har vildsvinsolyckorna ökat från 6611 till 10 474, en ökning med 58 %. Under perioden 2003–2016 beräknas den totala kostnaden för vildsvinsrelaterade trafikolyckor ha ökat med 536 %, från 1,9 miljoner till 12,3 miljoner EUR. Vildsvinsolyckorna står också för en ökande andel av samtliga trafikolyckor med vilt.

Våra nordiska grannländer

Danmark har noll (0) vildsvin. Danmarks mål är att utrota vildsvin i landet. 2018-2019 byggdes ett cirka 70 kilometer långt stängsel längs gränsen mot Tyskland för att hindra att ASF-smittade vildsvin vandrar in i landet.
Norge har 2 000-3 000 vildsvin. Norges mål är att utrota vildsvin i landet. Som ett led i detta har landet infört och successivt höjt skottpremier för att öka jakttrycket och motivationen hos jägare.

Nuvarande nivåer på skottpeng är:

· Galt: 3 000 NOK (tidigare 1 000 NOK)
· Sugga: 5 000 NOK (tidigare 2 500 NOK)

Finland har cirka 2 500 vildsvin. Finlands mål är att reducera stammen i sydöst med 50 procent. I övriga delar av landet är målet att skjuta bort stammen helt.

Sverige har nämare 600 000 vildsvin.

Det här behövs

Även om skyddsjakt är tillåten året runt för att skydda gröda, så får den bara ske inom 200m från fält som skadas. Skyddsjakt måste bli tillåten på hela fastigheten drabbas av skada.

Vildsvin klassas idag som oönskad i många länder, och arten har tidigare varit utrotad i Sverige. I slutet av 1980-talet beslutades att låta vildsvin förekomma i vilda populationer och sedan dess har populationen i det närmaste exploderat. Beslutet att klassa vildsvin som naturligt förekommande i landet var kontroversiellt och kritiserades av ett stort antal remissinstanser. Idag anses vildsvinet vara ett av de vilda djur som orsakar störst samhällsproblem.

Vildsvinsstammen ska anpassas efter den naturgivna fodertillgången. Det behövs fungerande lagstiftning som ger möjlighet att reglera utfodring. Utfodring under vegetationsperioden bör förbjudas. Utfodring med rotfrukter, livsmedel eller stora mängder foder som inte konsumeras inom ett dygn bör förbjudas.

Tillåt drönare för att hitta vildsvin vid jakt.

Tillåt fällor även för vuxna vildsvin.