Brandsamverkan stärker beredskapen med lokala resurser

Samverkan etablerades efter ett antal omfattande skogsbränder för några år sedan. I nätverken ingår bland andra länens räddningstjänster, maskinringar, länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Mellanskog och Södra skogsägarna samt Länsförsäkringar. Även om fokus är på skogsbrand kan nätverken användas vid andra typer av bränder på landsbygden.

Samhällets beredskap har stärkts de senaste åren, genom exempelvis brandbevakning från luften samt tillgång till vattenskopande flygplan och helikoptrar. Enligt myndigheterna bedöms den nationella beredskapen fortsatt vara god. Samtidigt finns det en avgörande styrka i tillgången till lokala resurser.

Maskinringen är en nyckelaktör

Maskinringarna spelar en särskilt stor roll med register på maskiner, gödseltunnor som kan vattenbegjuta mark, personal som kan bistå vid släckning eller eftersläckning och där det även finns administrativa system för ekonomisk ersättning. 

- Att ha resurser lokalt är en nyckel för att minimera skadorna på egendomen. Förutom våra vattentunnor så kan vi hjälpa till med andra maskiner. Ett exempel där vi varit snabbt på plats var branden i Ringarum där vi snabbt kunde assistera räddningstjänsten med en grävmaskin för att begränsa branden, berättar Simon Bringnäs, VD på Maskinring Öst.

Men även andra delar i den lokala närvaron är av stor betydelse. Det kan vara lokalkännedom, var man kan fylla vatten, grannsamverkan i bevakning och släckningsarbete med mera.  

Så kan du stärka din och bygdens brandberedskap

Det finns en stor styrka i att ha beredskap, både samordnad brandberedskap och som enskild markägare. Här delar vi konkreta tips.

Tänk på att:

• Se över ditt försäkringsskydd.
  Säkerställ att skog, mark, byggnader och maskiner är rätt försäkrade, liksom din personförsäkring.
• Samordna alltid insatser med räddningstjänsten.
  Om du vill hjälpa till vid en brand är det viktigt att först kontakta räddningsledaren och följa dennes instruktioner. Det är avgörande för säkerheten, för att insatsen ska bli effektiv och ur ett försäkringsperspektiv.
• Eftersläckning är markägarens ansvar.
  När den akuta släckningsinsatsen är avslutad tar markägaren vid. Eftersläckning är ofta omfattande och tidskrävande men helt avgörande för att förhindra återantändning.
• Förbered vattenpåfyllning.
  Identifiera och iordningställ platser där tankbilar och gödseltunnor kan fylla vatten. Tänk både på platsen och tillgänglig väg.
• Minska risken för anlagda bränder.
  Under sommaren ökar friluftslivet. Se över populära grillplatser på din mark och säkra dem så långt det är möjligt, exempelvis med släckutrustning såsom en vattenhink.
• Anpassa arbete i skog och mark efter brandrisken.
  Vid torka kan verksamhet i skog och mark innebära förhöjd risk. Håll koll på aktuella brandrisknivåer och använd gärna appen Brandrisk ute.
• Stärk grannsamverkan.
  Samverkan i bygden är en viktig resurs för tidig upptäckt. Var uppmärksam på rök, brandlukt och särskilt efter åskväder och under torra perioder. Larma tidigt vid misstanke om brand.