Brister i konsekvensbedömningen av ny växtskyddsförordning

Den 5 juli presenterade EU-kommissionen sin utökade konsekvensbedömning av förslaget till en ny växtskyddsförordning. LRF anser att bedömningen har brister och att kommissionen bland annat underskattar vikten av att ha en robust livsmedelsproduktion inom EU.

Sommaren 2022 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny växtskyddsförordning, den så kallade Sustainable Use Regulation (SUR) som är tänkt att ersätta det direktiv som i dag reglerar användningen av växtskyddsmedel inom EU. Bland annat föreslås juridiskt bindande reduktionsmål, som för Sveriges del skulle innebära ett krav på att minska risken och användningen av växtskyddsmedel med omkring 35 procent till 2030.

– Det är ett mycket omfattande krav som inte vore möjligt att uppnå med mindre än att den svenska produktionen minskar och att vissa grödor inte längre kan odlas. Sverige tillhör de länder som har den absolut lägsta användningen av växtskyddsmedel. Konsekvensbedömningen hade behövt ge tydligare svar på hur livsmedelsproduktionen ska säkras, säger Johanna Eén, näringspolitisk rådgivare på LRF.

Den utökade konsekvensbedömningen av förslaget är en beställning från medlemsländernas ministrar i jordbruks- och fiskerådet, som bland annat begärde att kommissionen skulle beskriva förslagets långsiktiga konsekvenser för livsmedelstryggheten och jordbrukssektorns konkurrenskraft i EU, samt ta hänsyn till i vilken utsträckning som det finns alternativa metoder att tillgå.

Bristande harmonisering

LRF anser att kommissionen har rätt i att dagens direktiv inte har lett till önskad harmonisering och att skillnaden är stor mellan medlemsländerna när det gäller hur långt man har kommit på vägen mot en mer långsiktigt hållbar användning.

– Det är dock angeläget att ha en nyanserad diskussion om vilka alternativ som är möjliga i vilken typ av grödor och mot vilka växtskyddsproblem. Det behövs också en diskussion om hur snabbt nya lösningar kan komma fram och i vilken utsträckning som de fungerar i praktiken, säger Johanna Eén.