De bästa organisationerna är de som klokt blandar kvinnor och män

Palle Borgström, förbundsordförande LRF
Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Palle Borgström ser tillbaka på de 15 år som LRF:s Jämställdhetsakademi har funnits, och reflekterar över de framsteg som gjorts och utmaningarna som fortfarande kvarstår.   

Jämställdhetsfrågan har under åren hamnat i fokus, men enligt Palle går det lätt att gå vilse om man bara fokuserar på att mäta andelen kvinnor i styrelser.  

Jämställdhet handlar lika mycket om att arbeta med kultur, struktur och värderingar. Kvinnor som jag har arbetat ihop med har fått mig att förstå att det finns gränser, som är mer eller mindre osynliga för män, men som begränsar kvinnors karriärmöjligheter.  

 Jämställdhet – en lönsamhetsfråga  

Palle Borgström berättar att han förvånansvärt ofta stöter på uppfattningen att jämställdhet bara är viktigt för kvinnor, och att man lite enögt ser frågorna ur ett rättviseperspektiv.   

— Då har man missat det viktigaste, nämligen att de bästa organisationerna är de som är klokt blandar kvinnor och män. Lönsamheten ökar, man växer snabbare och får samtidigt ett bredare perspektiv på viktiga frågeställningar. Det är därför vi ska jobba med jämställdhet. När man inser det leder det in till perspektivet att det inte handlar om ett nollsummespel, det är inte så att män ska ge bort för att kvinnor ska kunna ta plats. Ett plus ett blir mer än två.  

 Ett av tio goda exempel i Europa    

LRF har blivit uppmärksammat för sitt jämställdhetsarbete, av European Institute for Gender Equality, EIGE. EIGE är ett EU-organ som stöttar medlemsländer i deras jämställdhetsarbete och i slutet av 2023 tog man där upp LRF som ett av tio goda exempel på hur man kan arbeta för jämställdhetsintegrering.  

— Det vi gör i Jämställdhetsakademin är inte unikt, men ovanligt. LRF är en bred organisation och vi arbetar medvetet med att lyfta jämställdhet både internt i LRF, men också i hela branschen. Vi samlar oss brett i akademin och tar in externa personer i styrelsen. Olika länder har kommit olika långt i jämställdhetsarbetet och många är intresserade av att ta del av hur vi jobbar.  

Gamla strukturer sitter hårt men går att förändra  

Palle Borgström tror att hans eget agerande i det vardagliga arbetet är viktigt.  

– Det handlar om att föregå med gott exempel och mycket är sunt förnuft i både smått och stort. De styrelser och grupper som jag leder är väldigt välfungerande, man tänker inte på vilket kön de närvarande har. En viktig faktor för att nå dit är att aldrig tänka kvotering vid rekrytering och nyanställning, utan vara ärlig med sig själv att värdera kompetens.   

Palle Borgström konstaterar samtidigt att de gamla strukturerna lever kvar och blir synliga i andra sociala sammanhang.   

– Ute på vissa gårdar sitter kultur och tradition hårt, och kan vara svårt att rå på. Det är dessutom i stor utsträckning männen som äger större jordbruksarealer. Men ett område som vi ser en ljusning på är skogsägandet. 39 procent av den svenska skogen ägs av kvinnor och jag tror att en av anledningarna är att man kan äga skog utan att jobba praktiskt med brukandet. Det öppnar möjligheter för både kvinnor och män.   

Vill nå de unga tidigt   

Palle Borgström menar att det långsiktiga målet med Jämställdhetsakademins arbete är att nå ut på arbetsplatser inom de gröna näringarna. Mycket handlar om att påverka synen på jämställdhet hos unga.   

— Metoo-uppropet var ett bryskt uppvaknande för mig. Jag hade aldrig trott att den här sunkiga kulturen var så utbredd, även bland unga – så pass att många kvinnor inte vill vara kvar i branschen. Och det är samtidigt som vi kämpar med att hitta kompetens till de gröna näringarna. Det går inte an att hälften av befolkningen potentiellt kan bli utsatta på det sättet, så det finns väldigt mycket kvar att lösa innan vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda.