DEBATT: Miljövärden i skogen främjas bäst med frivillighet

DEBATT: Att främja biologisk mångfald och kolinlagring i skogen genom förbud och tvång är enligt LRF Värmland dömt att misslyckas då man glömmer att ta hänsyn till en av de viktigaste parametrarna i skötseln av våra skogar. De som äger skogen.

Texten är en debattartikel som publicerades i NWT 20 feb 2024

I Sverige ägs 48 procent av den produktiva skogsmarken av familjeskogsbrukare. Varav de flesta investerat mycket tid, pengar och energi på att vårda sin skog och därmed skapa de miljövärden vi har idag. Ofta under flera generationer. Att någon ska göra intrång på äganderätten, bestämma hur dessa skogsägare ska bruka sin mark eller till och med konfiskera marken är ingen bra metod för att främja miljövärden. Tvärtom, det är rent av kontraproduktivt då skapandet av dessa värden i princip bara innebär en risk för markägaren i dagsläget.

I stället efterfrågar LRF Värmland möjligheten att främja biologisk mångfald och kolinlagring med hjälp av liknande ekonomiska incitament som vid produktion av timmer och massaved. Alternativa och lönsamma produktionsgrenar baserade på frivillighet, där marknaden får styra.

Faktum är att initiativ som dessa redan börjat gro. Mellanskog, Södra och Norra Skog utvecklar en datatjänst som ska göra det möjligt för mindre skogsägare att sälja kolinlagring i sin skog. Uppstartsbolaget Skogsskiftet utvecklar även de en tjänst för kolinlagring. Initiativ vi önskar se fler av omgående. För att få en mångfald, inte bara i skogen, men även sett till utbud.

Förslagsvis skulle man kunna utveckla liknande system där man ekonomiskt kompenseras för att avsätta skog till biologisk mångfald. En produkt som kan användas för olika syften och vid en mängd olika tillfällen. Dels som en form av kompensation för förlust av biologisk mångfald vid exploatering av mark men även för rena goodwill-syften. Vid allt från etableringen av en ny batteri-fabrik till när svärmor ska få ett gåvokort på julafton.

Ett annat förslag skulle kunna vara att ta fram märkningar, i stil med FSC och KRAV, där konsumenten själv kan välja produkter från skogen producerade med förhållningsregler som säkerställer en viss mängd biologisk mångfald eller kolinlagring. Då skulle exempelvis toapappret i butikshyllorna kunna bidra ännu mer till biologisk mångfald.

Det finns med all säkerhet ännu fler och bättre förslag för att stimulera miljövärden utan piskans närvaro. Förslag som alla skogens intressenter skulle tjäna på. Inte minst de som äger skogen och som under decennier bidragit till både biologisk mångfald och kolinlagring.

Regionstyrelsen LRF Värmland