”Det är inte grisen som är problemet, det är förvaltningen”

Lars Wyckman med får

Vildsvinsskadorna fortsätter att öka och påverkar lantbrukare i stora delar av landet. För många handlar det inte längre om enstaka skador, utan om ett allvarligt hot mot företagande, livsmedelsproduktion och framtidstro. Samtidigt växer insikten om att problemet går att hantera, om förvaltningen blir tydligare och mer effektiv.

Ett problem som vuxit sig stort

Under lång tid har lantbrukare slagit larm om ökande vildsvinsskador. Trots det har utvecklingen fortsatt åt fel håll. Skadorna på åkrar, vallar och betesmarker uppgår i dag till mycket stora belopp varje år. I skogsbygder och mellanbygder är situationen ofta särskilt svår, eftersom markerna är splittrade och vildsvinen rör sig över stora områden.

För många lantbrukare räcker det inte längre med förebyggande åtgärder och intensiv jakt. Skadorna blir ändå så omfattande att man ifrågasätter om produktionen är möjlig att fortsätta. Det påverkar inte bara den enskilda företagaren, utan även den svenska livsmedelsförsörjningen och landsbygdens livskraft.

”Det är inte grisen som är problemet”

Lars Wyckman, lantbrukare i Kalmar län, menar att fokus behöver flyttas från djuret till systemet runt omkring.
-    Jag ser egentligen inte grisen som problemet. Grisen gör bara det som är naturligt för den. Problemet är förvaltningen. Den har inte fungerat.

Han pekar på att dagens förvaltningsmodell bevisligen inte räcker till. Skadorna fortsätter år efter år och utan tydliga mål för hur stor stammen ska vara blir det svårt att följa upp insatser och ta ansvar.

Effektivitet och rätt verktyg

Jakten är en central del av förvaltningen, men den behöver vara både effektiv och långsiktigt hållbar. I dag bygger mycket på ideellt arbete och stort personligt engagemang från jägare och markägare. Det räcker inte alltid.

-    Internationellt används metoder och hjälpmedel som ännu inte är tillåtna i Sverige, till exempel mer effektiva fällor och ny teknik som kan underlätta riktad jakt. Målet är inte fler jakttillfällen, utan bättre resultat. Särskilt viktigt är att kunna minska reproduktionen vid rätt tid på året, när det ger störst effekt, fortsätter Lars.

Samarbete ger resultat lokalt

När markägare, lantbrukare och jägare samarbetar över större områden finns exempel på att skadorna faktiskt minskar. Genom dialog och gemensam planering går det att undvika att vildsvinen får fristäder där de kan undgå förvaltning.

-    Jag samlade ihop jägarförbundet och lokala markägare här för några veckor sedan, men ett möte i sig skjuter inga vildsvin. Dock kan det kan skapa förståelse och gemensamt ansvar. När fler är med och delar på uppgiften blir också belastningen mindre för den enskilde lantbrukaren, fortsätter Lars.


”Utan mål händer ingenting”

En återkommande brist i dagens system är avsaknaden av tydliga mål för vildsvinsstammen. Det gör arbetet spretigt och svårt att följa upp.

-    Det första man måste göra är att sätta ett mål, menar Lars. Hur många vildsvin ska vi ha? Utan mål händer ingenting. Det är därför vi har hamnat där vi är.

Många menar att ett stegvis angreppssätt är nödvändigt, med tydliga delmål som kan följas upp över tid. Det skapar förutsägbarhet och gör det lättare att anpassa åtgärder efter verkliga resultat.

Ett samhällsproblem, inte bara lantbrukets

Vildsvinsskadorna stannar inte vid åkermarkens kant. Skador i tätortsnära områden, uppbökade tomter och ökande trafikolyckor gör frågan till ett tydligt samhällsproblem. Samtidigt uppstår svåra intressekonflikter mellan livsmedelsproduktion och jaktintressen.

I dag är det möjligt att ha mycket vilt på sin mark även om det orsakar stora skador för grannar. Det skapar frustration och en känsla av orättvisa, särskilt i ett läge där livsmedelsberedskap och inhemsk produktion lyfts allt oftare i samhällsdebatten.

Dags att ta nästa steg

Att frågan nu fått större uppmärksamhet ger hopp. Allt fler verkar inse att situationen inte är hållbar i längden. För LRF och dess medlemmar är det avgörande att fortsätta driva på för tydliga mål, fungerande ansvar och en förvaltning som är anpassad till dagens verklighet.

-    Med bättre samarbete, moderna verktyg och en gemensam riktning går det att vända utvecklingen. Det handlar om att värna livsmedelsproduktionen, stärka landsbygden och skapa en balans där både natur och företagande kan fungera långsiktigt, avslutar Lars.

Här hittar du Naturvårdsverkets förvaltningsplan för vildsvin

 

Hej! Om du är intresserad av det här ämnet, logga in på Mina Sidor och uppdatera vilka områden du vill följa, så får du ett mail när LRF publicerar något om det.

Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk

LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.