Drönarmätning är en pusselbit för att bedöma viltskador

Naturvårdsverket presenterade 24 november resultatet av det första storskaliga försöket för att bedöma viltskador genom drönarmätning. En spännande metod som kan ge värdefull information om viltskadornas omfattning, men kompletteringar krävs för en fullständig kunskap.

Metoden med drönarmätning bygger i korthet på att en drönare används för att identifiera skadad areal i jordbruksmarken. Därefter undersöks den aktuella arealen av fältpersonal som identifierar om det är en skada som uppkommit på grund av vildsvin eller om skadan beror på exempelvis torka eller blöta.

Mätningarna har genomförts i Södermanland, Blekinge, Jönköping och Örebro län. Resultatet visar att två procent av arealen vall respektive fem procent av arealen vete är skadad av vildsvin, när skadan slås ut på all mätt areal.

Ger en ögonblicksbild av viltskadan

Metoden ger en ögonblicksbild av viltskadan just då mätningen görs. Om en totalskada ska räknas ut för exempelvis vall så behöver viltskadan beräknas för samtliga vallskördar under växtsäsongen, vilket vanligtvis är tre till fyra i Syd- och Mellansverige. I vete är bedömningen enklare eftersom det sker en skörd per växtsäsong. Men i de fall spannmålen är insådd med vall, som börjar gro då spannmålen tröskats, behöver viltskadan även beräknas för vallen för att kunna beräkna omfattningen av hela viltskadan under en växtsäsong.

För både vall och spannmål behöver det också beaktas att så kallade indirekta skador inte är medtagna i mätningarna. Det handlar exempelvis om skador och merarbete på maskiner och skador på gröda på grund av uppbökade stenar eller uppbökad jord, samt mindre lönsamma val av gröda eller växtföljd till följd av vilttrycket.

Kompletteringar krävs för fullständig kunskap

Sammantaget är drönarmätning av viltskador en viktig och intressant metod för att bedöma viltskador på jordbruksmark, men kompletteringar krävs för att kunna beräkna den totala omfattningen av viltskadorna under en växtsäsong.

Ny metod mäter viltskador med drönare och AI (naturvardsverket.se)