EU:s avskogningsförordning hot mot svensk mjölk- och nötköttsproduktion

EU:s nya avskogningsförordning syftar till att skydda världens skogar – ett viktigt mål. Men i sin nuvarande form riskerar den att få allvarliga konsekvenser för svensk mjölk- och nötköttsproduktion. Särskilt i skogs- och mellanbygder där jordbruk och skogsbruk samverkar i så kallade multifunktionella landskap.

Skogens avgörande roll i lantbrukets ekonomi

I Sverige fungerar skogen både som en naturresurs och som en ekonomisk grund för lantbruket. Den används som säkerhet för lån, vilket möjliggör investeringar i ladugårdar, betesmarker och maskiner.  

Enligt Jordbruksverket återinvesteras i genomsnitt 476 kronor av varje tusenlapp i skogsintäkter i jordbruksverksamheten. För mjölkföretagare är det genomsnittliga skogsinnehavet 130 hektar. LRFs nya rapport, Skogen – ryggraden i landsbygdens ekonomi, visar att små mjölk- och nötköttsföretag har störst andel intäkter från skogsbruket och att det är framför allt mjölkföretagen som använder medel från skogsavverkningen till investeringar. 

Skogsintäkter fungerar dessutom som en buffert vid kriser. Under mjölkkrisen 2015 använde många lantbrukare skogsinkomster för att hantera ekonomiska svårigheter. Denna flexibilitet är avgörande för att upprätthålla livsmedelsberedskap och motståndskraft i hela landet.

Risker med förordningen

EU:s avskogningsförordning ställer strikta krav på hur mark får omvandlas från skogs- till jordbruksmark. Det riskerar att:

• Hämma investeringar i lantbruket
• Försvåra krishantering och civil beredskap
• Underminera lantbrukets långsiktiga trygghet och generationsskiften

Om svenska mjölk- och nötköttsföretagare inte längre kan använda skogen som ekonomisk buffert utan att riskera att bryta mot förordningen, hotas både produktionen och den svenska försörjningstryggheten.  

Multifunktionella landskap – en svensk styrka

– Svensk mjölk- och nötköttsproduktion sker ofta i nära samverkan med skogsbruket. Dessa multifunktionella landskap levererar flera samhällsnyttor samtidigt: livsmedel, virke, biologisk mångfald, kolinlagring och kulturmiljövärden, säger Ulrika Åkesson, hållbarhetsexpert på LRF Mjölk.

Sverige har haft lagkrav på återbeskogning sedan 1903 och har stabila skogsarealer. Det är därför rimligt att klassificera Sverige som ett land med försumbar risk för avskogning och skogsförstörelse. Förordningen bör ta hänsyn till detta och möjliggöra förenklad rapportering samt främja det svenska multifunktionella landskapet.

Framtidstro och behov av anpassade regler

Trots utmaningarna finns en stark framtidstro inom svensk mjölk- och nötköttsproduktion. Efterfrågan på hållbart producerade livsmedel ökar, Livsmedelsstrategin 2.0 säger att vi ska öka vår produktion och många lantbrukare är redo att investera i framtiden. Men för att det ska vara möjligt krävs stabila och förutsebara regelverk – inte nya barriärer.

Vad innebär försäkran om tillbörlig aktsamhet enligt avskogningsförordningen?

Innan ett nötkreatur byter ägare för första gången behöver en förklaring om tillbörlig aktsamhet (fota) lämnas (= när kalven föds).

Förklaringen ska försäkra att:

• Du har följt relevant nationell lagstiftning kopplad till avskogningsförordningen. 
• Nötkreatur inte har betat på mark som har avskogats 2021 eller senare.
• Virke som säljs inte huggits ner i samband med omläggning från skogsmark till åkermark. Däremot kan man odla grödor på marken (inte soja), men nötkreatur får inte beta åkermarken.
• Virke som säljs från en avverkning där man planerar bygga en anläggning för nötkreatur. Innebär också att det inte är tillåtet att sälja nötkreaturen som hålls i anläggningen.

Till dessa krav finns vägledning med tolkningar och undantag. Krav på fota gäller alla länder som vill handla sina varor inom EU.

Läs mer

LRF:s rapport: Skogen - ryggraden i landsbygdens ekonomi - Lantbrukarnas Riksförbund 
Skogsstyrelsen: Avskogningsförordningen – vem berörs och hur