Fler utbildningsplatser
2026-10-27
LRFs påverkansarbete för rätt utbildning och tillräckliga utbildningsplatser i framtidens gymnasieskola har gett resultat. I Skolverkets rekommendation har Gotland och Örebro län fått en tydlig ökning av utbildningsplatser med lantbruksinriktning.
En rejäl framgång kan LRF räkna in efter ett har lyft fram den gröna näringens behov i regionala kompetensråden, med statistik och dialog. En viktig del av arbetet har varit att tydliggöra skillnaden mellan naturbruksgymnasiernas olika inriktningar och visa att det framför allt är inom lantbruket som behovet av arbetskraft är stort.
Till Gotland och Örebro ges en tydlig ökning av antalet utbildningsplatser. Skolverket vill även ge ökat fokus på inriktningen lantbruk och föreslår färre platser för naturturism, hästhållning och allmän djurvård inom samtliga län.
Bakgrunden är ett växande behov av utbildad arbetskraft inom lantbruket. Branschen står inför stora generationsskiften, samtidigt som Sverige har höga ambitioner för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. Den tekniska utvecklingen och nya innovationer ställer dessutom ökade krav på kompetens och utbildning.
– Bristen på arbetskraft och rätt utbildad arbetskraft hämmar utvecklingen av vår bransch. Utredningar visar att 40 procent av lantbruksföretagare uppger minskad produktion på grund av kompetensbrist, berättar Petter Engström, sakkunnig på LRF Öst.
Branschens arbetskraftsbehov har även underskattats kraftigt. Det beror bland annat på att i SCB/Skolverksanalyserna räknat in alla utexaminerade från Naturbruksgymnasierna i den kommande arbetskraftsresursen för lantbruket, oavsett vilken inriktning man haft (sällskapsdjur, turism eller hästhållning). I själva verket blir dessa personer inte anställningsbara inom primärproduktionen.
I år har Skolverket haft uppdraget att ta fram rekommendationer till utbildningsanordnare på gymnasienivå för en kommande tre årsperiod. Under våren arbetade därför samtliga LRFs regioner med att lägga fram underlag för regionernas regionala kompetensråd.
Dessa kompetensråd har en viktig roll i arbetet med att säkra den framtida kompetensförsörjningen i Sverige. Genom att samla företrädare för regioner, kommuner, näringsliv, branscher, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare skapar kompetensråden en gemensam bild av vilka kompetenser som kommer att behövas på arbetsmarknaden de kommande åren.
Arbetet har fått ökad betydelse genom reformen om regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Sedan 2023 ska kommuner och andra huvudmän inte bara ta hänsyn till elevernas önskemål när de planerar gymnasieskolans utbildningsutbud, utan också väga in arbetsmarknadens och samhällets kompetensbehov. Syftet är att fler unga ska få utbildningar som leder till arbete samtidigt som företag och offentlig sektor får tillgång till den arbetskraft de behöver.
Vid regionala dialoger under våren påpekade LRF bristen på arbetskraft, och vilka inriktningar på Naturbruksprogrammen som efterfrågas samt vilka kompetenser studenterna behöver erhålla genom utbildningen. Det råder skarp konkurrens med andra branscher som också redovisar arbetskraftsbrist så vi behöver vara aktiva på detta område.
Skolverket redovisade förra veckan sina förslag för hur stor andel av elevunderlaget varje utbildningsprogram bör ha i respektive län. Störst ökning fick Gotland. Skolverket föreslår en ökning från 5 till 7 procent av elevunderlaget till naturbruksprogrammet, hela ökningen ska tillfalla inriktningen lantbruk. I Örebro län ökade de från 2 till 4 procent. För Östergötland och Sörmland föreslås en oförändrad dimensioneringen.
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
