Guldläge för investeringar i solel

Ni har ett guldläge. Ni kan göra extremt bra investeringar. Det sa Lars Andrén från Drivkraft, som föreläst om förnybar energi, energieffektivt byggande och solenergi i 30 år, till lantbrukare som samlats på Vreta Kluster och digitalt under ett seminarium om solel den 7 juni.

40 procent av alla lantbruksföretag i Sverige planerar att investera i solel – i egen regi eller tillsammans med andra. Det gör lantbruksnäringen till en av de främsta inom förnybar energi. En mängd företag har redan investerat i solel och tjänat pengar när elpriset har ökat.

 På Vreta Kluster hade runt 60 personer samlats, och ett 100-tal digitalt, för att delta i ett seminarium där det informerades om solel på tak och mark och där det gavs handfasta tips och råd om hur man som företagare kan tänka för smarta och framgångsrika solels-investeringar. Många var de som räckte upp handen i slutet av seminariet som blivit ännu mer motiverade att investera i solceller.  

LRF har, tillsammans med Lars Andrén, tagit fram en solcellsguide som heter Solel för lantbruk och som blev klar våren 2022. Det var med utgångspunkt från den som Lars höll sin föreläsning, som var den första efter välkomsthälsningen av moderator Peter Borring, styrelseledamot i Agtech 2030 och hållbarhetsambassadör i LRF. 

- Solel har blivit en klimat- och miljöfråga. Vi är inne i en föränderlig tid med fokus på egenförsörjd energi i form av solel som produceras precis där vi står. Är det några som sitter med resurserna så är det ni. Ni sitter på guldet och ni ska dra nytta av det. Solenergi kan man tjäna pengar på. Se till att göra en så bra och trygg investering som möjligt, sa Lars till publiken.

Ta in flera offerter

En utmaning för företagare som vill investera i solceller är att hitta aktörer. Att inte fråga efter tillräckligt med offerter är det vanligaste misstaget, enligt Lars Andrén.

Var kritisk och ta in minst tre offerter. Se över garantin och besök minst tre referenser är hans råd.

- En yrkeskår som är till bra hjälp är kommunernas energi- och klimatrådgivare. De har koll på vilka som jobbar med solel i just er kommun. De har också bra koll på anläggningar att hitta referenser ifrån, fortsatte han.

Något som också är viktigt att tänka på när man investerar i solceller är var man placerar dem. För att undvika produktionsbortfall och få ut maximalt med energi från sin anläggning behöver man undvika att den skuggas av exempelvis ventilationshuvar, träd eller byggnader.

Vid solcellsinstallationer behövs också bygglov och behörighet och godkännande från Elsäkerhetsverket. Kontakta stadsbyggnadskontoret och berätta vad du har för fastighetsbeteckning för att säkerställa att solcellsanläggningen inte placeras på någon plats som kan ge någon antennstörning.

Först med självförsörjning

Lars betonade också att det är viktigt att tänka på om man har någon känslig utrustning i verksamheten, åskskydd och vad man har för garantier i händelse av brand.

Studera garantivillkoren noga – det är nästan lika viktigt att syna dem som priset. Lägg lite extra tid på det och på att prata med försäkringsbolaget, är hans råd.  Tre till fyra månader efter en installering ska man begära en funktionskontroll med komplett drift- och skötselpärm.

Vid slutet av föreläsningen fick Lars Andrén frågan: När har vi solceller på gårdar i en så bred utsträckning att vi är självförsörjande på det? 

- Det beror på hur belastningen på klimatet och energipriserna ser ut. Jag tror att det kan vara alltifrån om två till tio år. Ni kan redan producera biogas - den målgrupp som blir först med självförsörjning är ni.

Under seminariet informerade sedan Daniel Kvist från Eon och Andreas Brännström från Better Energy Sweden AB, två entreprenörer inom byggande av solcellsparker, om sina erbjudanden.

LRF Östs policy om solcellsparker

Per Willén, regionordförande för LRF i Örebro län, var näste talare och han berättade om lantbruksbranschens syn på solceller och presenterade LRF Östs policy om solcellsparker. Han berättade att inför framtagandet av policyn har man funderat över hur man ska förhålla sig till solceller på åkermark – om man som lantbrukare kan spara och tjäna på det.

- LRF värnar om äganderätten. Exploatering av åkermark kräver eftertanke. Vi är positiva till förnybar energi, men vår slutsats är att vi måste vara smarta, tänka efter och placera solceller där det inte kommer att behövas livsmedelsproduktion. Solceller bör i första hand byggas på tak. Om jordbruksmark tas i anspråk bör man i första hand välja den mest lågproduktiva marken, sa han.  

Per Willén presenterade också en undersökning som LRF gjorde i våras bland sina medlemmar där medlemmarna fick svara på frågan: Vad tycker du om att solcellsparker ska kunna byggas på åkermark? Knappt 1000 svarade varav drygt 40 procent tycker att åkermark bara ska användas till livsmedelsproduktion. Drygt 27 procent tycker inte att solcellsparker ska kunna byggas på åkermark, men att det är okej på betesmark. Övriga var mer eller mindre positiva till solcellsparker på åkermark, exempelvis med argumentet att markägaren själv bör bestämma.  

Eldrivna maskiner och robotsystem

Som avslutning gav innovationsforskaren Per Frankelius från Linköpings universitet och Agtech2030 sin syn på direkt eller direkt solenergi i lantbruket. Han frågade publiken om vad lantbruket ska ha elen till och visade sedan några exempel på eldrivna maskiner inom jord- och skogsbruk och eldrivet robotsystem som kan hantera spannmål. Han pratade också om hur vi kan producera elen till maskinerna samt att bli av med fossilberoendet på sikt genom att fortsätta lyfta fram goda exempel och ta lärdom av varandra.   

Dagen arrangerades av LRF Östergötland, Södermanland och Örebro var, tillsammans med Vreta kluster och Agtech2030.