HD:s meteoritdom försvagar äganderätten och ökar rättsosäkerheten

Högsta domstolens (HD:s) beslut att ge två geologer rätt till en meteorit som landade på privat mark utanför Enköping väcker frågor om äganderättens ställning i svensk rätt.

Trots att meteoriten föll ner på en privat mark, bedömer HD att den är att betrakta som lös egendom och därmed tillhör upphittarna. Domen kan uppmuntra privatpersoner att söka efter värdefulla föremål på annans mark, vilket kan leda till fler rättsliga tvister. Det kan också skapas ett behov av tydligare regler kring allemansrätten och vad som får tas från annans egendom.

– Hoppet från att få plocka några små stenar utan värde, som ryms i en hand, till att få plocka en 14 kilo tung sten med ett högt ekonomiskt värde är för stort. Det är inte rimligt, säger Björn Galant, näringspolitisk expert på LRF.

HD menar att meteoriten är lös egendom om den inte integrerats i fastigheten och tiden påverkar detta. Hur lång tidsperioden är för att föremål ska bli en del av fastigheten framgår inte HD:s dom. Samtidigt är det tydligt i allemansrätten att man inte får plocka stora värdefulla stenar från någon annans mark.

– Meteoriten väger 14 kg, är unik i sitt slag och mycket värdefull, att domstolen nu beslutat att denna värdefulla sten tillhör de som hittat den gör gränsen för vad som ingår i allemansrätten otydligare. Domen öppnar för godtyckliga tolkningar av vad som omfattas av äganderätten, säger Björn Galant.

Bakgrund

En 14 kg tung meteorit föll år 2020 ner hos en privat markägare utanför Enköping. Markägaren letade efter den, men samtidigt letade även mineralletare och de hittade meteoriten och tog den från fastigheten. En tvist uppstod om vem som hade äganderätt till meteoriten; Markägaren där den landat eller mineralletarna som fann meteoriten. LRF har drivit ärendet som ett så kallat principmål.