Helikoptertoppning väcker frågor, detta behöver du som markägare veta  

Varför helikoptertoppning väcker oro  

Precis innan jul hörde flera medlemmar av sig som fått brev om helikoptertoppning av farliga kantträd vid kraftledningar på sin mark. De hade många frågor om både ersättning, ansvar och hur det går till rent praktiskt. 

Eftersom metoden är ganska ny uppstår lätt oro vilket är fullt förståeligt. LRF har därför haft möten med ledningsägarna för att förstå hur det tänker och vad som gäller. 

Så fungerar metoden i praktiken 

Metoden helikoptertoppning bedöms ge minimal skada på kringliggande skog och ger framför allt inga körskador. Den har använts i 15 år, i början bara på försök, men det finns alltså områden där man har kunnat bedöma skadebilden på lite längre sikt.  

I Väst har nu Vattenfall börjat med metoden i Västra Götaland och de övriga nätbolagen går också succesivt över till helikopter när förutsättningarna finns. Det lämpar sig inte alltid, till exempel tätortsnära eller i friluftsområden. 

Ersättning och ansvar – detta gäller 

Träden ersätts via den så kallade Skogsnormen vilket gör att man ersätts för det som kapas bort, beräknad framtida tillväxt samt beräknat ökad risk för till exempel toppröta. Det återstående trädet får man inte ersättning för utan det äger man helt enkelt fortfarande.  

Om det är ett träd som behöver toppas igen (normalt ledningsunderhåll görs med ca 8 års intervall) får man samma ersättning återigen. 

Som det ser ut idag kan man alltid välja traditionell avverkning och det vanliga då är att man antingen ersätts med rotnettot eller så får man själv ta reda på virket. 

Vad händer om något går fel? 

Det finns såklart risker med helikoptertoppning. En ganska vanlig fråga är vad som händer om toppen inte trillar ner utan hänger sig kvar. I de fallen tar markpersonal omedelbart hand om toppen och plockar ner den, så faran att den ramlar ner senare ska vara ringa. Det finns också risk att trädet dör av åtgärden, även om den bedöms som liten. I de fallen ersätts virkesvolymen av ledningsägaren. 

Helikoptertoppning görs företrädesvis vintertid eller åtminstone utanför häckningssäsong. 

Återkoppla är viktig  

Om ni får problem efter åtgärden önskar ledningsägarna återkoppling! Då detta ännu är ganska nytt för dem är de tacksamma för att få veta vad som inte fungerat. 
 
Nedan finns en mycket pedagogisk film att se om helikoptertoppning som Ellevio har publicerat. 

Har du frågor, kontakta:

Jenny Nilsson
regionalt sakkunnig LRF Väst
jenny.nilsson@lrf.se  
070-629 15 70