Hur stor potential har drönare i lantbruket? 

Under en halvdag på Sötåsens naturbruksgymnasium fick lantbrukare, rådgivare, studenter och andra deltagare ta del av föreläsningar på temat drönare i lantbruket med bland annat Hushållningssällskapet Halland, SLU och Polisen samt en avslutande flygdemonstration. Fokus under dagen kretsade framför allt på användningsområden i dagens lantbruk, möjligheterna framåt och vilka regler man behöver ta hänsyn till. 

Möjligheter och begränsningar 

En av de som närvarande under dagen var Hans Hagenvall. Han bedriver egen firma inom växtskydd och teknik och ser precisionen som en möjlighet framåt.  

– I dag finns det ju begränsningar för vad man får göra med drönare, inte minst när det gäller växtskydd, som inom EU inte får spridas från en flygfarkost. Men om det framöver blir möjligt att använda drönare för växtskydd ser jag en uppsida i att man inte behöver behandla hela fältet på samma sätt. Behovet kan variera och då skulle man kunna göra olika insatser på olika delar. Samtidigt kan ju drönare med kameror och sensorer redan i dag ge en detaljerad bild av variationerna i ett fält, vilket skapar bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter behovet, säger Hans Hagenvall. 

Praktiska erfarenheter 

För Jonas Nilsson på Äspäng Lantbruk är drönare på gården delvis redan en verklighet. Han har bland annat använt drönare för att mäta biomassa i raps och fått fram en karta som sedan användes som underlag för en riktad behandling. 

– Vi använde drönaren för att mäta biomassan i rapsen och fick fram en väldigt tydlig karta över hur det såg ut i fältet. Sedan kunde vi använda den som underlag för behandlingen och bara gå på där det faktiskt behövdes. Det fungerade väldigt bra och vi kunde spara både tid och pengar. Samtidigt har vi testat att så fånggröda med drönare, och där kan man säga att det fanns en hel del förbättringspotential, säger Jonas Nilsson.  

Jonas är skeptisk till att drönare kommer att revolutionera lantbruket utan ser det snarare som ett möjligt komplement.  

– Jag tror inte det är någon revolution på gång. För den vardag vi lever i skulle det krävas väldigt många drönare och väldigt mycket folk som flyger dem. Det måste vara ekonomiskt försvarbart och fungera i praktiken. Jag ser absolut att det finns vissa tillfällen där drönare kan effektivisera, men i det stora hela är det nog mest ett komplement, säger Jonas Nilsson 

Riktade insatser 

Bilden av drönaren som ett komplement delar även Anna Redner, branschexpert på LRF Växtodling. Samtidigt ser hon användningsområden där tekniken kan få större betydelse framöver. 

– Jag tror att man ska se drönaren som ett komplement, men det finns potentiella användningsområden där drönare kan vara väldigt intressanta. Ett exempel är precisionsbekämpning, där LRF arbetar för att möjligheten ska komma på plats. Vi ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förenkla reglerna för växtskydd och vill att regelverket ska möjliggöra användningen av drönare där tekniken kan bidra med något, säger Anna Redner. 

Samtidigt är hon tydlig med att det krävs mer kunskap innan tekniken kan få en större roll inom växtskyddsområdet. 

– Vi har kommit väldigt långt med dagens teknik för sprutor och munstycken och där finns det mycket kunskap om hur spridningen fungerar. Där är vi inte med drönare i dag. Tekniken behöver utvecklas och vi behöver få mer kunskap om bland annat vindavdrift, och förstå hur tekniken fungerar i olika situationer. Det är viktigt att utvecklingen sker på ett sätt som gör att vi kan använda tekniken på ett bra och säkert sätt, säger Anna Redner. 

Hur stor roll drönare får i lantbruket återstår därför att se. Tekniken behöver inte bara tillföra något som dagens lösningar inte klarar, utan också fungera praktiskt och vara ekonomiskt försvarbar. Erfarenheterna hittills pekar på att drönare kan vara användbara i vissa situationer, medan andra användningsområden fortfarande har tydliga begränsningar. Frågan är kanske därför inte om drönare kommer att förändra lantbruket, utan var de faktiskt gör störst nytta.