Invasiva främmande arter – vad gäller för dig som markägare?

2026-05-06

Lupiner — Blomsterlupin som spridit sig på åkermark.

Från och med 15 maj 2026 gäller nya regler för hantering av invasiva främmande arter i Sverige. Dessa regler påverkar dig som markägare, oavsett om du är privatperson, företagare eller representerar en organisation. Här får du en översikt över vad som gäller, vad du behöver göra och var du kan vända dig för mer information.

Det finns två olika listor över invasiva främmande arter med olika regelverk:

EU:s unionsförteckning: Denna lista innehåller arter som är skadliga i hela EU. Reglerna för dessa arter gäller direkt i alla medlemsländer genom EU-förordning 1143/2014. Arter på denna lista omfattas av strikta förbud och krav på bekämpning.

Sveriges nationella förteckning: Denna lista gäller arter som är särskilt problematiska i Sverige men som inte finns på EU:s lista. Den nationella förteckningen infördes genom förordning SFS 2026:311 och träder i kraft 15 maj 2026. Den innehåller både landlevande och vattenlevande arter.

Vad innebär reglerna för dig som markägare?

Om arten finns på EU:s lista är du skyldig att:

Inte införa arten till Sverige.
Inte hålla, odla, transportera, sälja eller använda arten.
Inte släppa ut arten i miljön.
Inte låta arten växa eller reproducera sig på din mark.

Detta innebär att du som markägare har en aktiv bekämpningsplikt. Om du upptäcker en EU-listad art på din fastighet måste du vidta åtgärder för att ta bort den. Att inte agera kan ses som att du medvetet tillåter spridning, vilket är förbjudet.

Kontakta din länsstyrelse eller kommunens miljöenhet om du är osäker på vilken art det rör sig om eller hur du ska gå tillväga.

Om arten finns på den svenska nationella listan är reglerna är liknande, men med vissa lättnader för privata markägare:

Du får inte sprida, sälja, plantera ut eller dumpa växtdelar i naturen.
Du är inte skyldig att ta bort arten från din mark.
Du måste dock förhindra att arten sprider sig till grannfastigheter eller naturen.

Det finns alltså ingen lagstadgad bekämpningsplikt för privatpersoner gällande arterna på den svenska nationella listan, men du har ett ansvar att hindra spridning. Det kan innebära att du behöver klippa ner växten innan den går i blom, ta bort fröställningar eller hindra rotskott från att sprida sig.

Undantag och övergångsregler

Vissa arter har särskilda regler. Exempelvis är spärroxbär endast förbjuden i Gotlands och Kalmar län.

Om du redan hade en nationellt listad art i lager (till exempel i en plantskola eller trädgårdsbutik) innan listningen trädde i kraft, får du under ett år fortsatt inneha dem eller exportera dem till utländska köpare, under förutsättning att mottagarens land tillåter arten. Detta är det enda undantaget från säljförbudet. Försäljning inom Sverige är inte tillåten även under övergångstiden. Sista dag för övergångsperioden är 15 maj 2027.

Sterila fröhybrider av vresrosen är undantagna från förbuden. Sedumtak med vissa arter får behållas om de anlagts innan listningen eller inom tre år därefter.

Vem gör vad?

Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvarar för landlevande arter och vattenlevandearter, dess föreskrifter och vägledning.

Länsstyrelsen beslutar om bekämpning och utrotningsåtgärder, kan ingripa på din mark om det behövs.

Kommunen kan få ansvar för bekämpning inom kommunen. Tullverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket ansvarar för kontroller vid gränser och införsel.

Vad händer om du bryter mot reglerna?

Både EU-listade och nationellt listade arter omfattas av miljöbalkens straffbestämmelser. Att medvetet sprida, sälja eller importera en förbjuden art kan leda till böter eller fängelse i upp till två år. Att inte bekämpa en nationellt listad art på din egen mark är inte straffbart, men att låta den sprida sig kan vara det.