Inventera och planera förvaltning av hjortar och vildsvin 

Grupp av vildsvin går över väg

Under två kvällar informerar Länsstyrelsens projekt om dov- och vildsvin hur vi med ökad kunskap om viltstammarna kan förbättra förvaltningen för att minska skador i jordbruket samtidigt som kvalitén på viltet blir bättre. Win-win med färre men bättre vilt.

Cirka 45 intresserade deltagare slöt upp under kvällen i Brunneby. Den 19 april genomförs samma upplägg i Vårdnäs. 

Under kvällen i Brunneby berättade Svenska Jägareförbundet om ett projekt med kameraövervakning av vilt som just nu pågår i samarbete med SLU. Tanken är att metoden ska vara till hjälp i framtida flerartsförvaltning.  

Därefter berättade viltmästare Jörgen Lööv och LRFs viltansvariga i regionstyrelsen Jonas Edlund om hur man kan inventera vildsvin och dovhjort. Just vildsvin kan vara lämpligt att inventera med åtelkameror, gärna nu under våren med begränsad mängd foder från spridare. Samarbeta med grannar för att få en rättvisande bild av populationen och tänk på att de rör sig över stora områden. Man kan även komplettera med det man ser på fält och med värmekikare. Ju mer man vet om antal vildsvin, status för föryngring desto bättre kan man planera både skyddsjakt och ordinarie jakt för att bli effektiv att förebygga skador och reglera stammen. För även avskjutningsstatistik och prioritera årsgrisar, minst 80% var rådet. Samverka över fastighetsgränser, respektera odlande och betydelsen att minska skador i lantbruk. Ett samstämmigt medskick är att inte utfodra med rotfrukter. 

Även dovhjorten inventeras lämpligen nu i april när de går ut på fälten för att beta. Räkna antalet totalt på fältet, men även antal handjur med skovlar/stånghjortar, antal spetshjortar, hindar, hon/hankalvar. Är det stora skogsområden kan antalet behöva räknas upp utifrån observationer under jakt eller viltkameror. Använd resultatet för att lägga en plan för kort och lång sikt. När det gäller hjortar är budskapet hellre färre och bättre än många och sämre. Tyvärr har förvaltningen havererat på många håll med dåliga slaktvikter. Medveten avskjutningsplan där fokus är hindar och kalvar kan ge mindre skador i lantbruket och bättre troféer och slaktvikter för jakten. Fördelning vid jakt bör vara max 10 procent handjur, minst 40 procent hindar och 50 procent kalvar.  

Det slutliga medskicket från föreläsarna var att tänka stora områden, samla statistik från inventeringar av viltpopulationer, skador på gröda och avskjutning över åren och ta kontroll över viltet. Ta hänsyn till lokala förutsättningar, intressen och prata med varandra.

Här kan du läsa mer: