Kraftledningar drabbar markägare onödigt hårt

LRF Gävleborg vill bidra aktivt till den gröna omställningen med mer fossilfri energi. Ökad elproduktion och överföringskapacitet är avgörande, men placeringen av kraftledningar påverkar ofta markägare negativt. Trots gemensam miljölagstiftning skiljer sig arbetet med samråd och alternativutredning kraftigt mellan aktörer. Hur kan det komma sig?

• Synliggör markägarperspektivet: Kraftledningsärenden ger ingen direkt nytta för den enskilda markägaren som ändå får bära intrånget. LRF anser att markägarperspektivet måste in tidigt i processerna för att hitta acceptabla lösningar.

• Tidiga samråd: Kraftledningsaktörer bör ta lärdom av Trafikverket och kommunal planering där breda samråd sker innan korridorer väljs. Idag sker dialogen ofta för sent vilket gör att berörda inte får komma till tals förrän det är för sent att påverka projektet.

• Placering: Kraftledningar bör i så stor utsträckning som möjligt läggas på bolagsmark, kyrkans eller statens mark. Den lilla markägaren får ett procentuellt sett mycket högre intrång på sin fastighet än den som äger flera tusen hektar.

• Teknik: Alternativa lösningar gällande stolpar, samförläggning av ledningar och markförlagd kabel måste utredas seriöst. Kostnadsskillnader är inte alltid så stora som ledningsägarna hävdar, det finns det namnkunniga personer som kan intyga.

• Avtal och ersättning: Berörda markägare måste i mycket högre utsträckning informeras om valet mellan frivilliga markupplåtelseavtal och att avvakta en ledningsförrättning. Det måste till höjda ersättningar för att skapa en acceptans för intrånget.

Om Sverige ska öka produktionen av både livsmedel och energi krävs samarbete för att bygga ut elnätet utan att i onödan skada jord- och skogsbruk. Tänk om och gör rätt kring kraftledningar!

Lotta Zetterlund, ordförande LRF Gävleborg

Fredrik Almér, ledamot LRF Gävleborg