Krönika: Amanda Segervall
2025-12-08
"Vi har skrivit motioner och vi har blivit inbjudna för att berätta om unga lantbrukares verklighet i olika sammanhang. Kommande år vill jag fortsätta bygga vidare på det, men minst lika viktigt är vårt arbete med att skapa en trygg och inkluderande mötesplats för unga lantbrukare runt om i Östergötland", skriver ungdomsordförande Amanda Segervall och berättar hur hon själv fann LRF Ungdomen.
I november 2022 blev jag invald i styrelsen för LRF Ungdomen i Östergötland. Samma år hade jag flyttat tillbaka efter fem år i Uppsala, där jag utbildade mig till husdjursagronom vid SLU. Fem år som såklart gav mig en gedigen utbildning – men kanske ännu viktigare: insikten om att kontakter, gemenskap och sammanhang är något av det mest värdefulla vi har.
Jag är inte uppvuxen på gård, och mitt kompisgäng från barndomen hade inte heller något särskilt intresse för lantbruk. Men lantbruket fanns alltid i min närhet. Både farmor och farfar samt mormor och morfar har drivit gård, och båda mina föräldrar arbetar inom näringen. När jag var liten tänkte jag inte så mycket på det, men det har blivit en viktig del av mig nu när jag är äldre och man ska försöka hitta sig själv.
Trots avsaknaden av en egen gård har jag alltid dragits till djur och naturen. Så även om jag var den enda i min kompiskrets som ville läsa naturbruk på gymnasiet, valde jag min egen väg. Det började med smådjur på Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping, men landade senare i att jag ville bli husdjursagronom efter att ha plockat upp en broschyr om SLU utanför skolans SYV-kontor. När jag läste om utbildningen fastnade jag direkt – att få arbeta med djur och samtidigt bidra till en tryggare livsmedelsförsörjning kändes som framtiden.
Och jag har aldrig ångrat mitt val. Under utbildningen hittade jag hem. Jag träffade människor som delade mina värderingar, mitt engagemang och min nyfikenhet. Jag hamnade i ett sammanhang där jag kände mig trygg.
När jag sedan flyttade tillbaka till min gamla vänskapskrets, där få hade något med lantbruk att göra, insåg jag snabbt att jag saknade just det sammanhanget. Jag jobbade inom den gröna näringen, men ville också ha en plats utanför jobbet där jag kom ännu närmare lantbruket. En plats där unga inom näringen möts, utbyter erfarenheter och känner gemenskap. Svaret blev LRF Ungdomen.
Att jag dessutom blev invald i styrelsen samma år var en fantastisk bonus. Under mina tre år i styrelsen har jag knutit ovärderliga kontakter, skapat nya vänskapsband och fått minnen som jag kommer bära med mig länge. Samtidigt som jag ökat mitt sociala kapital har jag också fått bidra till att förbättra villkoren för unga i lantbruket. Vi har skrivit motioner som blivit väl mottagna på ungdomens riksstämma, och vi har blivit inbjudna för att berätta om unga lantbrukares verklighet i olika sammanhang.
Kommande år vill jag fortsätta bygga vidare på det. Jag vill att vi fortsätter lyfta unga lantbrukares vardag där vi får chansen: till banker, i sociala medier, till politiker och i allt fler forum. Vi märker att fler vill lyssna på oss unga – och det ska vi ta vara på.
Minst lika viktigt är vårt arbete med att skapa en trygg och inkluderande mötesplats för unga lantbrukare runt om i Östergötland. En plats där fler vågar komma på aktiviteter, fler vågar ta steget in i gemenskapen och fler hittar den trygghet och inspiration jag själv fann i LRF Ungdomen.
För vi behöver varandra. Vi måste hjälpas åt att lyfta de utmaningar vi står inför – både idag och imorgon. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion, och för att lyckas måste fler våga satsa, våga ta över och våga tro på en framtid inom lantbruket. Det gör vi bara om branschen är attraktiv, hållbar och trygg. Vi behöver fortsätta vara engagerade personer som skapar opinion och ger unga en tydlig röst. För om Sverige ska ha ett livskraftigt lantbruk om 10, 20 eller 50 år, då måste vi unga vara med från början.
Och i alla fall jag tror att allt börjar med en mötesplats. En plats där unga kan hitta varandra, stötta varandra och inspireras till att engagera sig. För vi kan göra skillnad!
Avslutningsvis vill jag uppmana dig som läser att se över familjemedlemskapet. Är de yngre i familjen medlemmar? Finns deras mejladresser och telefonnummer inlagda? Om inte – lägg in dem, så att de får våra utskick. Du gör det enkelt genom ett sms till Karin Duckarve på regionkontoret, 076-535 32 33. Vi vill nå fler unga, och vi vill att fler ska hitta till vår gemenskap i LRF.
Amanda Segervall
Ordförande för LRF Ungdomen Östergötland
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
