Krönika: Mattias Larsson

Vad är bra väder? Mattias Larsson i regionstyrelsen reflekterar över det ur olika perspektiv; lantbrukets, konsumentens och hela världens perspektiv. Men det stannar inte vid väder utan bär vidare till att fler behöver inse att bondens lönsamhetsproblem blir hela samhällets problem.

Maj månad är nu snart till ända och det har nu blivit min tur att skriva några ord. Jag tänker att vi börjar med att prata väder. Det är ju ett ämne som ofta används som konversationsstartare. Jag antar att det är för att det påverkar dem flesta på något sätt, en del mer och en del mindre. Vi som valt att bli lantbrukare tillhör den gruppen som kanske förstår mest hur det påverkar oss och jag antar att det är för att det påverkar oss så direkt. Det påverkar vår lönsamhet direkt och inte bara om vi kan grilla i kortärmat, långärmat eller regnställ. Vädret är den ständiga riskfaktorn som vi inte kan påverka, men som kan skilja på vinst eller förlust på sista raden.

Varför jag tar upp det här är för att på senaste tiden har jag inte varit helt överens med de jag träffat om vad som är ”bra väder”. Det är spännande att vi har så olika syn på vad som är rätt eller bra väder och jag vet att det kan skilja sig inom vår bransch, men vi brukar kunna vara ganska så överens om man generaliserar. I vårt område har jag i alla fall inte hört någon som sagt att de inte vill har regn eller att det varit för blött nu i våra egna led.

Däremot när jag träffat personer som inte producerar produkter utan endast konsumerar dem, så har de nu gnällt en del om att det varit regnigt, blött och kallt. Jag förstår dem på sätt och vis, för det är klart att när de sett fram emot en helg på lantstället med soligt och varmt väder så sabbar regn och kyligare väder deras planer. Något som jag däremot tycker brukar göra diskussionen intressant är när de börjar gnälla på att maten är dyr och varför den är det. Då brukar jag ibland köra den här modellen med att tillgång och efterfrågan skapar priset med orden: ”Det som du säger är bra väder sänker vår produktion, alltså tillgången av produkten på marknaden och eftersom efterfrågan naturligt ökar så kommer priset vara högt.” Det funkar inte alltid, men det brukar kunna få konsumenter att förstå att det inte bara är vi gnälliga bönder som drabbas av olika sorters väder, det är faktiskt hela världen, bara inte alla konsumenter lika direkt som förstaledsproducenter.

För andra människor kan det däremot vara skillnad på svält eller inte. Det börjar nu bli dags att förklara för resten av samhället att dåligt väder för bonden är inte bara dåligt väder för bonden utan även för resten av världen befolkning också. Jag har trott många gånger att detta ska vända, men det gör inte riktigt det. Media gillar ibland att fiska upp något om det, men jag tror att det är svårt att nå ut. Jag tycker ändå att det är viktigt att vi försöker få människor att förstå att bondens problem är samhällets problem, för först då tror jag att vi kommer få den tyngd i våra frågor som vi behöver. Vädret här får agera metafor för detta är inte begränsat bara till vädret tyvärr.

Vi har nu ett läge i världen som de flesta av oss vet inte är hållbart. Världslager på spannmål som sjunker varje år, åkermark som försvinner, en befolkning som ökar och skördar som inte ökar i den takten de behöver. Nu kan vi dessutom kasta in det oroliga världsläget som råder. Med allt detta på bordet så förstår jag inte varför lönsamheten på lantbruk inte är bättre än den är, och det är min svåra nöt att knäcka. Många av våra problem som vi har som företagare är vi lantbrukare inte helt unika med jämfört med andra branscher, men just lönsamhetsproblemet är vi tyvärr lite unika med. Jag vet att det finns på annat håll också, men när man producerar något som är så värdefullt, och med sådan risk som vi gör det med, så borde lönsamheten inte vara ett problem för dem som är duktiga. Så varför är det inte så? Jobbar vi på fel sätt? Tar man oss för mycket för givet, så vi behöver bara precis ständigt hållas flytande av samhälle? Man tycker att det naturligt borde vända nu med alla olika driftstörningar vi haft i världen, men det verkar inte vara så. Vi har nu varit under 2 kronor per kilo på brödvete och det var en nivå jag var säker på att vi inte skulle komma ner till igen. Nu är vi ändå där och vi får som vanligt göra det vi kan för att gå ut som vinnare, konsten är bara att hålla sig till det man kan påverka och se till att det är där man lägger sin energi. Vädret är alltså exkluderat, men politiken och de som köper våra produkter kan vi lägga lite energi på. Då är det ju tur att man är med i LRF, för det är ju precis det vi gör!

Nu kommer vi till avslut av denna krönika och det vill jag göra med att säga hur imponerad jag är av LRF som organisation. Jag är nu inne på mitt andra år i regionstyrelsen och jag blir mer och mer imponerad över hur väl fungerande och stor organisation LRF faktiskt är. Det är en organisation som har mycket att säga till om och chansen att påverka. Allt syns inte alltid ut, men jag tror att de flesta som tänker efter lite förstår att en hel del som sker inte kommer ut. Tack alla i organisationen som bidrar till att vi styr samhället år rätt håll för hållbarhet på riktigt. 

Mattias Larsson
Ledamot i regionstyrelsen och ordförande för LRF Ungdomen i Södermanland

Kontaktuppgifter till regionstyrelsen >>