När vädret styr både vardag och välmående - krönika av Eleonor Nillson, ledamot LRF Sydost

Det är något speciellt med att kliva in i ladugården en tidig morgon när luften fortfarande är frisk och daggen ligger kvar på gräset. I lösdriften möts jag av lugna kor som självmant går till mjölkrobotarna när det passar dem. Ett mjukt råmande här och där påminner mig om varför jag en gång valde det här livet. Läs hela Ellens krönika här!

När vädret ger ro i kroppen

I somras tänkte jag ofta på hur starkt vädret påverkar vårt mående inom lantbruket. Den glädje man kände när första skörden blev god och vädergudarna stod på vår sida – och sedan, som på beställning, kom regnet lagom till den andra skörden. Det kändes som att vinna högsta vinsten på lotteriet två gånger om.

Att se fodersilosarna fyllas gav en sådan lättnad. Stressen och oron för vinterfodret byttes mot trygghet, särskilt när priserna på både mjölk och kött dessutom låg på en bra nivå. Livet kändes faktiskt riktigt fantastiskt.

När vädret slår fel

Samtidigt vet jag att många lantbrukare i landet hade det betydligt tuffare. Översvämningar och förstörda skördar blev verklighet för flera kollegor, och jag lider verkligen med dem. För många är årets skörd avgörande för hela företagets ekonomi. Jag önskar att alla fick känna det lugn och den frid som en gynnsam vädersommar kan ge. Det skulle göra vardagens andra utmaningar betydligt lättare att bära.

Att hinna se det lilla

Jag märker det på mig själv: pulsen går ner, axlarna sjunker och jag får tid att se det vackra i det lilla. Som kalven som tar sina första stapplande steg, eller åkrarna som böljar i sensommarsolen.

Höstens oro och framtidstro

Visst är den här hösten blöt och kylig, och det försvårar både höstsådd och annat arbete. Men eftersom sommarens skörd blev god är det lättare att stå ut med bekymren. Jag tycker att man märker en framtidstro inom svenskt lantbruk just nu – många satsar, bygger nytt eller bygger om på sina gårdar. Det känns hoppfullt.

Ett liv som är både kamp och gåva

Att vara bonde är sällan enkelt. Det är tidiga morgnar, sena kvällar och ständig oro för väder, priser och framtid. Men när robotarna mjölkar, korna rör sig fritt och året bjuder på en god skörd – då fylls jag av en genuin glädje.
Då minns jag att livet på landet inte bara är ett arbete. Det är också ett privilegium. Och just nu, i den här stunden, känner jag mig tacksam. Jag hoppas att även ni får uppleva samma känsla.

Eleonor Nilsson, ledamot LRF Sydost