Näring och hälsa måste gå först i Nordiska Näringsrekommendationer

Nordiska Näringsrekommendationer ger avtryck i många och avgörande delar i samhället där kosten står i fokus. De får därför inte resultera i en kost som i första hand är klimatsmart och där näringsbehov prioriteras ner. Näring och hälsa måste gå före. Omvänt skulle det vara värdefullt att inkludera näringsaspekten i klimat- och miljörekommendationer, för att undvika att kosten utgår från det lägsta möjliga avtrycket, snarare än det näringsinnehåll som behövs för hälsan genom hela livet, oavsett hälsostatus.

Kosten bör utgå från näring och hälsa, inte miljö

Det pågående arbetet med Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) 2022 är ett viktigt steg i att staka ut riktlinjerna för hur en hälsosam och balanserad kost kan sättas samman, och hur en sådan kan bli klimat- och miljömässigt hållbar. Livsmedelsverket har en avgörande roll i detta, och har ansvaret för att utifrån de nordiska näringsrekommendationerna ta fram svenska kostråd. Det är viktigt att kosten utgår från näringsriktiga och hälsosamma livsmedel med fokus på de regionala förutsättningar som råder för produktion. I samma arbete måste också de positiva mervärden som nordisk livsmedelsproduktion innebär tas med i beräkningarna, inte minst vad gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Viktigt med nordiskt perspektiv på livsmedelsproduktion

Som ett led i den inkluderande och transparenta process som ska leda fram till NNR 2022 kommer ett antal artiklar att publiceras och diskuteras. På tur står en artikel med fokus på miljövänliga livsmedelssystem, med Tim Benton och Helen Harwatt från Chapman House som huvudförfattare. I denna ska man sammanfatta forskningen hittills och presentera sätt att väga in miljömässig hållbarhet i näringsrekommendationerna.

Vi välkomnar detta fokus. Svenskt lantbruk har sedan länge har ett gediget och framåtlutat miljöhållbarhetsarbete och kan vara stolt över att vara världsledande på den fronten. Vi ser också med tillförsikt fram emot att arbetet med nordiska näringsrekommendationer och svenska kostråd kommer att reflektera detta och uppmuntra till fortsatt såväl animalie- som växtproduktion i Sverige i linje med livsmedelsstrategin. Den första artikeln i denna serie kommer, så vitt vi förstår, att ha ett globalt perspektiv, för att sedan följas av en artikel på samma tema med nordiskt och baltiskt perspektiv. Vi hoppas därmed att författarna kommer att poängtera att det inte finns någon global genomsnittskost. Likaledes hoppas vi att de nordiska och baltiska förutsättningarna för livsmedelsproduktion kommer att tas hänsyn till.

Erfarenheter från danska kostråd

Det vore positivt om man i arbetet med svenska kostråd också kunde dra erfarenheter från den process som Danmark nyligen har gått igenom för att formulera sina nationella kostråd. Här hade en bredare uppslutning av nyckelintressenter kunnat gynna hänsynstagandet till såväl hälsa som miljö ännu mer än vad som nu blev resultatet.

Miljö bredare än klimat

Slutligen vill vi poängtera vikten av att bredda miljöperspektivet från enbart klimat till flera miljöperspektiv. Viktiga faktorer är bland annat biologisk mångfald, vattenförbrukning och användning såväl kemikalier som antibiotika i jordbruket. Förbises dessa, finns en risk för att vi hamnar i en ensidig diskussion kring klimat.

Livsmedelsbranschen viktig källa till expertis

Vi ser fram emot en kontinuerligt god dialog och gott samarbete genom hela processen med de nordiska näringsrekommendationer. Här är det viktigt att livsmedelsbranschen och andra nyckelintressenter får bidra med sin expertis om kring såväl näring och hälsa som förutsättningar för regional livsmedelsproduktion och hur denna påverkar miljön.

LRF Mjölk genom

Ann-Kristin Sundin, nutritionsexpert

Victoria Thuillier, hållbarhetsexpert

Läs mer: Därför engagerar sig LRF i Nordiska näringsrekommendationer