Nya NNR-rapporten får konsekvenser för lantbruket

Nu uppdateras de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2022). Detta kommer att få konsekvenser för svenskt lantbruk och det är viktigt att vara medveten om vad NNR påverkar.

I processen med att ta fram de nya nordiska näringsrekommendationerna görs livscykelanalyser av produkterna, som ett sätt att visa hur stor miljöpåverkan en produkt har under dess livslängd.

Livscykelanalysen visar att en matprodukt från djurriket har 90 procent av sin klimat- och miljöpåverkan redan vid produktionsstadiet.

Endast tio procent av köttproduktionens klimatpåverkan kommer, enligt livscykelanalysen, från transporter mellan uppfödningsplats till tillverkningsplats, och från mataffär till konsument.

Siffrorna från denna livscykelanalys används när miljömässig hållbarhet ska in i de nya näringsrekommendationerna.

I den artikel som NNR tar fram fastställs det att djurhållningen i dag påverkar den biologiska mångfalden negativt, och att det inte spelar någon större roll för klimatet att konsumenten handlar närodlad lokal mat.

Att välja bort rött kött och minska djurhållning belyser hela denna process och det är viktigt att Sveriges och Nordens bönder är medvetna om vad nya NNR kan leda till:

• Färre betande djur i Sverige. Vad gör detta för den biologiska mångfalden i vårt land?
• Valfriheten försvinner, med fler vegetariska dagar för våra skolbarn och äldre, i stället för fler gröna alternativ.
• Färre jobb på landsbygden som behandlar djur.
• Näringsämnena i de animaliska livsmedlen försvinner, vilka negativa hälsoaspekter följer av detta? LRF Västra Götaland, LRF Värmland och LRF Halland bevakar frågan om hur NNR påverkar medlemmarna.
  
  

Emma Fransson

FAKTA NNR 2022 De nordiska näringsrekommendationerna beskriver de matvanor som är bra för hälsan. De används i Sverige av Livsmedelsverket och är de officiella matrekommendationerna. Exempel där dessa används är i skolkök, äldreomsorg och på sjukhus.