Ökat ansvar och tydligare avtal ska minska viltskadorna

Viltskador innebär både skördebortfall och mindre marginaler. Höga kostnader för insatsvaror gör förlusterna ännu mer kännbara för lantbruksföretagaren. LRF:s toleransnivå är att viltskador inte ska påverka lönsamheten med mer än 10 procent. Enligt ekonomiska analyser av typgårdar motsvarar det ett skördebortfall på i genomsnitt högst 4 procent på gårdsnivå. 

Dovhjort, vildsvin och stora betande fåglar har ökat i landskapet. Samtidigt är en stor del av jordbruksmarken i LRF Öst:s område arrenderad. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) är andelen arrenderad mark upp till 45 procent i Södermanland, Örebro och Östergötland och närmare 40 procent på Gotland. Det gör ansvarsfördelningen mellan markägare, arrendatorer och jakträttshavare särskilt viktig. 

Stor samsyn vid dialogmötet 

Den 5 november samlade LRF representanter för jordägarföreningar, arrendatorsföreningar och synemannaföreningar från Östergötland, Södermanland, Örebro och Gotland på Vreta Kluster utanför Linköping. Med medlemmar i alla berörda kategorier kan LRF vara en arena för dialogen om hur viltskador i lantbruket kan minska. 

Mötet inleddes och avslutades av Erik Sandberg, ordförande för LRF Örebro, och Johan Lagerholm, LRF:s ordförande i Södermanland. De välkomnade att deltagarna visade stor samsyn i frågan.

– Det finns ingen enkel lösning, så det är positivt att vi delar problembeskrivningen även om utmaningarna och orsakerna ser olika ut på olika platser. Jag trodde att det skulle finnas mer skav än det gjorde. Det ger oss förutsättningar att hitta vägar framåt, säger Erik Sandberg. 

I diskussionerna lyftes framför allt vikten av att mäta och värdera skador, stärka dialogen mellan markägare, arrendatorer och jakträttshavare samt tydliggöra hanteringen av viltskador i avtal. Både jordbruksarrenden och jakträttsupplåtelser behöver bidra till att tillräcklig jakt bedrivs för att skydda grödorna. Det pratades också om att alla har ett ansvar, oavsett om man är stor eller liten markägare.  

Om jakten ökar behöver det också finnas fungerande möjligheter att ta hand om viltet. Därför diskuterades även behovet av fler vilthanteringsanläggningar och viltdepåer, inte minst för hantering under sommarmånaderna, samt bättre avsättningsmöjligheter.  

Flera deltagare meddelade att de tar med sig inspel från mötet till sina styrelser, medlemmar och nätverk. 

Fyra frågor att ställa om dina avtal 

För dig som är markägare, arrendator eller jakträttshavare finns det anledning att fundera över om dina avtal är anpassade till dagens viltsituation. 

Några frågor att ta upp i dialogen är: 

• Vem har jakträtten på marken? Och är jakten och skyddsjakten tillräcklig för att skydda grödorna? 
• Hur ska skadorna mätas och värderas?
• Är arrendeavgiften anpassad till skadorna, eller finns möjlighet till kompensation?
• Behöver befintliga avtal ses över eller omförhandlas? 

När markägaren upplåter jakträtten till någon annan behöver skyddet av grödor finnas med i avtalet. Avtalen behöver skapa förutsättningar för tillräcklig jakt och göra det tydligt vem som har ansvar och möjlighet att agera när skador uppstår.  

LRF:s skyddsjaktsavtal lyftes som ett sätt att få fler jägare till utsatta områden eller att ge lantbrukaren rätt att skydda sina grödor under utsatta perioder. 

LRF har mallar som kan hjälpa 

LRF har mallar för både jordbruksarrende och jaktavtal. 

Mallar och information om jordbruksarrende 

Mallar och information om skriftliga jaktavtal 

Håll utkik i LRF:s kalendarium efter webbinariet “Förebygg och begränsa viltskador i lantbruket med hjälp av avtal för jakt och jord”. Det publiceras i kalendern så snart datumet är klart.