Optimismen ökar intresset för svensk mjölkproduktion

Gustav Kämpe, ledamot i LRF Mjölkdelegation, har precis kommit hem från intensiva dagar i Bryssel. Här berättar han om varför nyfikenheten på svensk mjölkproduktion ökar och vilka frågor som drivs just nu i Bryssel.

Vad gjorde du i Bryssel, Gustav?

Jag deltog i två möten. Det första i arbetsgruppen för mjölk och mjölkprodukter inom Copa Cogeca. Det andra i en så kallad Civil Dialogue Group som är en grupp där EU-kommissionen samlar olika intressenter, som organisationer och experter, för att diskutera och ge råd om jordbrukspolitik och relaterade frågor. Jag träffade också representanter för DG Agri (Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling) i ett separat möte och Regeringskansliets ständiga representation i lantbruksfrågor.

Vilka frågor var på agendan?

Många ämnen diskuterades under dessa dagar. Allt från mer marknadsrelaterade frågor som marknadssituationen i de olika länderna, internationell handel och utsläppsdirektiv (IED) till nästa CAP och mer djurnära frågor kring förslaget till den nya transportförordningen och det påbörjade arbetet med en förordning om djurskydd på gård.

Vilka inspel hade du?

Vi hade lämnat in flera inspel inför mötet. Under dagarna på plats lyfte jag bland annat vikten av att gårdar med uppbundna system och gårdar som har behov att modernisera för djuren men som inte kan, eller vill, öka djurantalet får bättre möjligheter att få del av investeringsstöd. Jag lyfte också att vi behöver trycka på att mejeriprodukter med hög fetthalt är ett näringsrikt livsmedel. Det är ett viktigt inlägg i frågan om stödet till skolmåltider. En annan viktig fråga för den svenska mjölkproduktionen är att kooperationen undantas i förslagen kring CMO som handlar om obligatoriska kontrakt och produktionskostnadspris.

Varför är just de frågorna viktiga?

Vi ser att det är framför allt mindre gårdar i skogs- och mellanbygd som väljer att lägga ner i stället för att investera i nya stall. Vill vi ha säkrad livsmedelsproduktion i hela EU är alla gårdar viktiga. Angående förslagen om ny transportförordningen och djurskydd på gård så är Sverige för en förändring med högre krav i EU. Det skulle bidra till att utjämna konkurrensen eftersom vi har högre krav än i övriga EU-länder, och vi behöver stå upp för vårt fina djurskyddsarbete, men det finns också vissa förslag som är problematiska för den svenska produktionen och som vi behöver få ändringar på.

Vad var reaktionerna på inspelen?

I huvudsak positiva. Copa Cogeca tog till sig inspelen och bad bland annat om vetenskapliga referenser till näringsinnehåll i mejeriprodukter med hög fetthalt. Sedan finns det förstås frågor där det är knepigt för alla länder att enas, till exempel vissa djurskyddsaspekter där Sverige ligger långt framme och i frågan om obligatoriska kontrakt.

Hur tas frågorna vidare nu?

Frågorna kommer att tas in Copa Cogecas påverkansarbete. Det är viktigt att vi får med svenska perspektiv i EU. Vi ligger långt framme både i djurvälfärds-och klimatarbete och har stor möjlighet att vara med och påverka hur EU:s regelverk ska se ut.

Hur går snacket i EU-korridorerna kring mjölkproduktionen?

Det snackas en hel del mjölkproduktion och jag har noterat att allt fler är nyfikna på Sverige och den svenska mjölkproduktionen. Vi har ett momentum i Sverige med ökad mjölkproduktion och fler unga som vill in i branschen, och en politik som vill öka både livsmedelsproduktionen och mjölkproduktionen. Den optimism som råder i Sverige är unik, men nu gäller det att alla fortsätter att bidra till att utvecklingen fortsätter.

LRF:s Mjölkdelegation har även skrivit i en debattartikel i ATL om framåtandan i den svenska mjölkproduktionen och presenterar fyra åtgärder för att stärka konkurrenskraften.

”Det är dags att hämta hem våra kor” (atl.nu)