Regeringen satsar en miljard på lantbruket

Regeringens höstbudget innehåller flera satsningar på jordbruk och beredskap. LRF välkomnar ökade stöd i norr, en ny djurvälfärdsersättning och pengar till växtförädling. Samtidigt saknas kompensation för utsläppshandeln, satsningar på biogas och tillräckliga åtgärder för konkurrenskraft.

Äntligen konkreta beredskapssatsningar

Regeringen satsar 6,1 miljarder till 2028, varav 2,1 miljarder är nya pengar. Fokus ligger på spannmål, utsäde, gödsel och stöd på gårdsnivå. Att spannmålslagringen kan starta redan i år är positivt, men satsningen har dragit ut på tiden. Därtill kommer 4,6 miljarder 2026–2028 för att stärka kommuner och regioners beredskap, men det är oroande att pengarna kommer så sent.

Stärkt stöd till lantbruk i norr

Det nationella stödet i norra Sverige höjs med 120 miljoner årligen. Stödnivån ökar från 30 till 40 procent och taket från 3,5 till 4,7 miljoner. Det är en välkommen satsning för att utveckla och modernisera, bönderna i norr har haft tuffa villkor länge men här finns stor potential.

Utsläppshandel utan kompensation

Sverige inför ETS2 tidigare än andra EU-länder, vilket innebär stora kostnadsökningar utan tydliga klimatvinster. Regeringen har lovat kompensation för ökade drivmedelskostnader, men löftet infrias inte i höstbudgeten. Det skadar både konkurrenskraften och förtroendet för politiken.

Konkurrenskraften halkar efter

Flera förslag från Konkurrenskraftsutredningen saknas, bland annat kreditgarantier. LRF pekar också på att nötköttsproduktionen står utan djurvälfärdsersättning för dikor och att mindre producenter saknar investeringsstöd. Lönsamheten är fortsatt låg och butikshyllorna fylls av importkött, vilket försvagar svensk livsmedelsberedskap.

Ersättning till mjölkbönder

En ny ersättning på 1 000 kronor per mjölkko införs 2026–2027, totalt 282 miljoner. Den täcker dock bara halva merkostnaden och beteskravet ligger kvar. Utan en mer flexibel lagstiftning riskerar mjölkproduktionen att fortsätta minska.

Små steg för djurhälsa

Budgeten stärker övervakningen av smittsamma sjukdomar och satsar på rättssäkrare myndighetskontroller. Det är steg i rätt riktning, men fortfarande saknas ersättningar för förebyggande åtgärder och produktionsförluster. Villkorad läkemedelsanvändning som både kan höja djurvälfärden och minska veterinärbristen nämns inte i budgeten.

Utbildning och växtförädling

SLU startar ett basår i Umeå för att locka fler till gröna utbildningar. Samtidigt permanentas stödet till Grogrund med 10 miljoner årligen. Viktiga satsningar, men små i förhållande till de stora utmaningarna.

Biogasen som aldrig blev av

Gårdsbaserad biogas utesluts helt från Klimatklivet. Här missar regeringen både klimatnytta och energiberedskap.

Skog och skatter

Beskattningen av naturvårdsavtal förbättras och 3:12-reglerna lättas, vilket är välkommet. Ersättningen vid fridlysning höjs från 2027, men behovet finns redan 2026. Positiva satsningar på naturrestaurering och biologisk mångfald balanseras av en tydlig brist på stöd till utbildning kring ökad skogstillväxt.

Invasiva arter

Från 2027 minskas stödet till bekämpning av invasiva arter med 20 miljoner. När problemen växer borde resurserna snarare förstärkas. Budgeten saknar också medel för att hantera expansiva ogräs, vilket är en risk för både produktion och biologisk mångfald.