Risk för stora konsekvenser om växtskyddsmedel som kan bilda TFA försvinner

2026-03-18

Ett förbud mot samtliga växtskyddsmedel som kan bilda TFA, den minsta PFAS-molekylen, skulle påverka hela växtskyddsstrategin i svensk växtodling. Det visar en ny konsekvensutredning som Växtskyddsrådet har gjort.

Kemikalieinspektionen har påbörjat en omprövning av växtskyddsmedel med PFAS-klassade ämnen som bryts ned till TFA, eller triflourättiksyra.

För att förstå vilka konsekvenser en utfasning av samtliga berörda växtskyddsmedel skulle få har Växtskyddsrådet, där LRF ingår tillsammans med 10 andra organisationer och myndigheter, låtit genomföra en konsekvensutredning i fyra delrapporter, som finns att läsa via Kemikalieinspektionens webbplats.

Syftet har varit att analysera hur en utfasning kan påverka svensk livsmedelsproduktion, inklusive effekter på skördenivåer, kvalitet, resistensstrategier och ekonomiska förutsättningar.

Utredningen visar bland annat att:

De kvantifierade konsekvenserna uppgår till cirka 1,2 miljarder kronor per år i ett scenario där samtliga ämnen som kan bilda TFA fasas ut. Särskilt stora problem uppstår vid bekämpning av bladmögel i potatis, lök och gurka samt vid insektsbekämpning i många olika grödor.

Därtill tillkommer konsekvenser som inte kunnat kvantifieras, bland annat för trädgårdsgrödor som morot, kål, sallat, äpple och jordgubbar. Utredningen pekar även på risk för förändrade odlingsmönster, och ökade resistensproblem vid bekämpning av ogräs, svampar och insekter – konsekvenser som inte är kostnadssatta men som riskerar att bli mycket stora.

Svensk livsmedelsproduktion är en omistlig del av landets beredskap. Sverige är redan i dag ett av de EU-länder som använder minst kemiska växtskyddsmedel per hektar. Om flera viktiga växtskyddsmedel fasas ut utan att fungerande alternativ finns tillgängliga riskerar det att försvåra odlingen av flera grödor i Sverige. I förlängningen leder det till minskad inhemsk produktion och ett ökat beroende av importerad mat. Det innebär också att produktion kan flytta till länder där regelverket kring växtskyddsmedel är mindre strikt.

Vad behöver göras?

Utredningen visar att ett förbud mot samtliga ämnen som kan bilda TFA skulle påverka hela växtskyddsstrategin i svensk växtodling. För att minska konsekvenserna och samtidigt värna både miljö och livsmedelsförsörjning behövs bland annat: utveckling och godkännande av andra växtskyddsmedel och

växtskyddsmetoder
resistenta växtsorter
stärkt integrerat växtskydd
forskning och teknikutveckling

Så här jobbar LRF

Möjligheten att använda NGT (nya genomiska tekniker) i förädlingsarbetet är ett stort framsteg för att kunna ta fram resistenta sorter. Arbete pågår redan hos utsädesföretag, bland annat hos Lantmännen. LRF har drivit frågan sedan lagförslaget kom 2024.
Arbetet med Minor Use som LRF driver är en nyckel för att få fram växtskyddsmedel till de mindre grödorna inom framförallt trädgårdsproduktionen. Projektet har dessvärre fått minskade anslag och LRF driver frågan om att dessa ska öka.
Mer forskning inom växtskydd anpassat till svenska förhållanden är en långsiktigt viktig fråga som LRF jobbar aktivt med.
Förenklingar som snabbar upp godkännandeprocesser inom EU är en prioriterad fråga där förhandlingar pågår just nu. I samma paket finns förslag om att möjliggöra precisionsbekämpning med drönare. Det är bra och behöver snabbt bli verklighet.