Stängsel och biosäkerhet avgörande för grisföretagare  

Ett år efter att Sverige friskförklarades från afrikansk svinpest (ASF) är hotet fortfarande närvarande. Grisföretagare rustar med stängsel och biosäkerhetsåtgärder för att skydda sina verksamheter, men regelverken är i ständig förändring. 

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar grisar. Den saknar både vaccin och behandling. Efter utbrottet 6 september 2023 friskförklarades Sverige den 25 september 2024, men risken för nya utbrott kvarstår. 

SSB Gris är ett nationellt biosäkerhetsprogram som sedan 2016 hjälper grisgårdar att höja smittskyddet. Programmet har tre nivåer: GRUND, SPETS och ASF-status. Den sistnämnda infördes 2023 och innebär att gården uppfyller särskilda krav som möjliggör undantagstillstånd vid ASF-restriktioner. 

Emma Sonesson rapporterar i Grisföretagaren nr 8 2025 att antalet gårdar med ASF-status ökat från knappt tio vid årsskiftet 2024/25 till trettio i augusti och och ytterligare ett tjugotal är under process.

Lantbrukare investerar i skydd 

Sedan midsommar 2025 krävs stängsel med minst 1 meters höjd och fyra eltrådar. Alternativa lösningar som nät måste vara finmaskiga nertill och se till att vara förankrade i marken. För många grisföretagare innebär detta stora investeringar. 

Jonas Runevad driver, tillsammans med familjen, en produktion med 250 integrerade suggor och spannmålsodling. 

– Ingen rolig investering, men vi fick gjort det innan sommaren eftersom vi hade tid. Vi byggde färister själva med betongsuggor och begagnad tågräls vilket är stabilt när lastbilar och stora maskiner kör in och ut från gården. Ett alternativ hade varit strut med 50 meter staket åt båda håll längs vägarna, men det var inte görbart här, förklarar Jonas. 

De har även stängslat in en del åkermark, då vildsvinen har funnits i markerna länge och det är tal om en katastrof för företaget om verksamheten måste stängas ner. 

– Vi hade inget val, ett utbrott i vårt område hade stängt ner oss helt, menar Jonas. 

Kostnader och konsekvenser påtagliga 

Ett annat exempel tas från Jimmy Johnsson, grisföretagare i Marks kommun, som planerar för framtida regeländringar. Hans gård ligger lågt och nära ån Viskan, vilket påverkar valet av skydd.  

– En färist riskerar att fyllas med vatten, så vi planerar grindar i stället, men det är kostsamt så just nu jämför jag offerter, berättar Jimmy och säger samtidigt att, veterinären ger bra stöd och uppdaterad information, men man vet aldrig när reglerna skärps nästa gång. 

Nuvarande regelverk med en meters höjd på stängslet kan ställa till det vintertid, då snö kan kräva skottning utanför stängslet, så tankarna hos Jimmy går att det är lika bra att ta till på höjden, med staket på 120 cm högt med fem trådar för att vara på säkra sidan.  

Jimmy lyfter även vikten av beredskap vid skörd: 

– Om ett utbrott sker under skörden krävs tre månaders karens på halm och en månad för spannmål och foder. Har man allt i samma silo kan det bli så illa att man inte får ta av den innan karenstiden gått ut. 

Framåt med kunskap och beredskap 

Trots osäkerhet och ökade krav visar Sveriges grisföretagare stor handlingskraft. Genom investeringar i stängsel, biosäkerhet och samverkan med veterinärer rustar de sina gårdar för framtida utmaningar. ASF-statusen ger inte bara möjlighet att hålla verksamheten igång vid en kris, den stärker också skyddet mot andra smittor. 

Susanne Thorsson
regional kommunikatör LRF Väst
susanne.thorsson@lrf.se  
010-184 26 07