Vad blir konsekvenserna när en damm försvinner och vem tar ansvar för dem?

Pontus Widell, 2024
Foto: Pontus Widell.

Dricksvattenförsörjning, översvämningar, ekosystem, brandberedskap och boendemiljö var några av de aspekter som diskuterades när LRF tillsammans med Hagfors kommun arrangerade en träff med politiker på temat dammutrivningar och konsekvenserna de medför.

Måndagen 8 april samlades kommunpolitiker, regionpolitiker, riksdagspolitiker, journalister, representanter från LRF och avdelningschefen på Länsstyrelsens miljöenhet på hotell Monica i Hagfors för att diskutera dammar och konsekvenserna som kan uppstå när man river ut dem.   

Trots att utrivningar av dammar kan påverka bland annat dricksvattenförsörjning, översvämningsrisk, etablerade ekosystem, brandberedskap, boendemiljöer och kulturmiljöer fattas beslut om utrivning enbart baserat på att olika fiskarter ska ha fri vandringsväg. Som lök på laxen tar juridiken inte heller hänsyn till vattensystemen i sin helhet utan ser bara till den enskilda dammen.  

Pontus Widell, 2024

Hög tid att agera

Bara i Värmland finns det 900 dammar varav många spås att rivas ut. Hagfors kan med sitt geografiska läge i närhet till flera vattendrag bli särskilt drabbat av utrivningarna. Boo Westlund, vice ordförande i Hagfors kommunstyrelse, var en av talarna under dagen och uppmanade politikerna att agera innan det är för sent.  

- I och med att det är en komplex fråga som påverkar många olika faktorer så det är väldigt viktigt att ta hänsyn till alla delar och se helheten. Inte bara enskilda dammar. Utrivningen av en damm skulle kanske inte spela någon större roll men när en stor mängd dammar försvinner kommer det drabba både individer och samhället i stort. Det som händer nu och de beslut som fattas inom det närmsta kommer få stora effekter. Därför är det otroligt viktigt att vi får upp frågan på den politiska agendan och agerar innan det är för sent, säger Boo Westlund. 

Förlegad lagstiftning

En annan av talarna under dagen var advokat Viktor Falkenström, expert på miljörätt och fastighetsrätt. Han har jobbat med frågan under ett decennium och lyfter problematiken i att nuvarande lagstiftningen är förlegad och behöver anpassas för modern tid.   

- Som ägare av en damm ställs man för valet att miljöanpassa eller riva ut. Då miljöanpassning är väldigt kostsamt slutar det ofta med att dammägare river ut dammen trots att detta kan medföra stora risker för samhället. Vi måste få till en förändring i lag och förordning som tillåter fler mellanvägar. De skrivelser vi har nu är 40 respektive 100 år gamla och är anpassade för en tid innan EU där dämning enbart sågs som något positivt. Fortsätter vi på inslagen bana kommer vi att hamna i lägen där det inte finns tillräckligt med dämmande effekt högre upp i vattensystemen. Då blir det problem.  

Ekonomiskt orimliga situationer

Sist ut som talare var LRFs Christer Jansson, sakkunnig med expertis inom vattenfrågor. Han poängterar vikten av att skydda fler samhällsintressen och även att staten måste ta större ansvar för att dammägare inte hamnar i en ekonomiskt orimlig situation.  

- Vi behöver en bättre process för att bestämma miljökvalitetsnormen (MKN) och se till att politiken får större inflytande i att göra prioriteringar mellan olika samhällsintressen. Sedan måste staten ta större ansvar för att dammägare inte ska tvingas ur hus och hem som en följd av de kostnader som uppstår. Precis som vid en miljöanpassning är även utrivning av en damm förenat med stora kostnader. Blir man ålagd att riva ut en damm kan man tvingas göra flera utredningar om exempelvis bottensediment, kulturmiljö, fastighetsrätt och så vidare. Utredningar som gör att man snabbt kommer upp i sexsiffriga belopp, innan man ens kan börja riva ut dammen, säger Christer Jansson.  

Pontus Widell, 2024

Efter en förmiddag fylld av frågor och diskussioner var det dags att runda av dagen med ett besök vid en av Hagfors kommuns cirka 80 dammar, vid Stora Ullen. En damm som precis som många andra nu riskerar att rivas ut. När dagen summerades vid Stora Ullen var i princip samtliga politiker eniga om att något måste göras och planer för hur man skulle gå vidare diskuterades. Regionstyrelsens ordförande Åsa Johansson (S) föreslog att regionen kunde leda påverkansarbetet tillsammans med kommunerna för att föra upp frågan på riksdags- och regeringsnivå. Hur utfallet faktiskt blir återstår att se.  


Pontus Widell
regional kommunikatör LRF Väst
pontus.widell@lrf.se  
010-184 26 28