Vad gäller för lantbruket om det går ett larm på Ringhals?

Det gäller att veta vad som ska göras och hur det ska kommuniceras, samt berörda aktörers roll och larmnivåer var några saker som togs upp på mötet under veckan.

Länsstyrelsen i Halland är ansvarig för det som händer utanför grindarna. Men det är många som ska samverka, LRF är en part, om än med något diffust ansvar.

LRF har deltagit i övningen Falken 21 som hade fokus på dricksvatten och primärproduktion. Bland annat ordnades ett uppskattat studiebesök hos Anders Richardsson. Finns behov att upprepa hos andra djurhållare. Det byts ju personal i beslutande position.

I veckan skedde en träff på Ringhals där info gavs om strålskydd och verksamheten på Ringhals. Därtill genomgicks berörda aktörers roll vid olika larmnivåer. Det gäller att veta vad som ska göras och hur det ska kommuniceras.

Beredskapszonerna har utökats och det ställer mer krav på bland annat länsstyrelse, kommuner, grannlän, sjukvård och frivilliga organisationer. Runt kärnkraftverken finns en inre och en yttre beredskapszon med en ungefärlig sträckning på fem respektive 25 kilometer. Det finns också en planeringszon om ungefär 100 kilometer.

Det finns flera olika nivåer när det kommer info från Ringhals. Haverilarm är det värsta scenariot. Det som inte ska hända men som det måste finnas beredskap för. Det finns en skrift som heter ”Vid larm från Ringhals kärnkraftverk – det här behöver du veta”. Kan laddas ner från nätet. De som bor i någon av zonerna ska ha fått eller få.

Länsstyrelsen är medveten om problematiken med lantbrukets djur men som sas så måste dialogen fortsätta. Det står trots allt i broschyren att man ska ”lämna djur som inte går att ta med (lantbruksdjur och hästar) inomhus med foder och vatten för ett par dagar samt meddela polisen om kvarvarande djur. Djur utomhus ska tas in, stäng dörrar och fönster, även till djurstallar och lador med foder.”

Birgit Jönsson