Vad händer inför nästa reform av CAP?

Sommaren 2025 presenterade EU-kommissionen dels ett förslag till långtidsbudget för EU, dels förslag till regelverk för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) för perioden 2028 till 2034. Under hösten 2025 genomförde regeringen en remiss av EU-kommissionens förslag och LRF skickade in sitt remissvar strax före julafton. Här berättar Sofia Björnsson, expert på CAP hos LRF, om vad som händer inför nästa reform av CAP och hur LRF arbetar med frågan.

Hur ser arbetet ut med tillämpningen av nästa CAP i Sverige?

Samtidigt som det pågår förhandlingar på EU-nivå om hur CAP-regler ska utformas så pågår det diskussion om hur nästa CAP ska tillämpas i Sverige. Jordbruksverket arbetar för att ta fram förslag på hur politiken kan genomföras på ett bra sätt. Det handlar till exempel om hur investeringsstödet bör utformas, hur lantbruket i norra Sverige kan få bättre förutsättningar, hur skötsel av naturbetesmarker kan förbättras och förbättringar av systemet med grundvillkor. Nästa regelverk ska enligt tidsplanen träda i kraft redan år 2028. Det kan tyckas lång tid men det är väldigt mycket som återstår innan allt är klart för nästa CAP-reform.

Hur arbetar LRF med frågan?

Inom LRF pågår mycket arbete med nästa CAP-reform, inte minst i riksförbundsstyrelsen och i LRF:s regioner och branschavdelningar. Under hösten 2025 genomfördes en intern remiss av EU-kommissionens förslag och resultatet av remissen ligger till grund för LRF:s ståndpunkter.

Hur ser EU-kommissionens förslag ut?

Den mest oroande förändringen jämfört med nuvarande CAP är att EU-kommissionen föreslagit att de EU-medel som öronmärks för CAP ska minska med cirka 20 procent. För det särskilda regelverket för CAP har EU-kommissionen bland annat föreslagit att begränsa hur mycket gårdsstöd ett enskilt företag kan få genom att högre belopp ska trappas ner och att inget företag ska få mer än 100 000 euro i gårdsstöd. De har också föreslagit mer administrativa förändringar och att CAP ska ingå i en plan som täcker fler politikområden än enbart lantbruket.

Vad tycker LRF om EU-kommissionens förslag?

LRF har framfört skarp kritik mot den minskade budgeten. Det är inte rimligt att budgeten för jordbrukspolitiken minskar när behovet av en trygg livsmedelsförsörjning är högre än på länge och när det dessutom varit stigande kostnader och stor osäkerhet på marknaderna. Utmaningarna för lönsamheten i flera sektorer är stora. Samtidigt ska lantbruket också bidra till den gröna omställningen och allt högre krav ställs på miljöanpassning av produktionen. Budgeten för CAP behöver snarare öka än minska. LRF har också riktat kritik bland annat mot förslaget om att begränsa gårdsstödet. LRF anser att det är prioriterat att ersättningarna i CAP riktas till lantbrukare som har aktiv produktion.

Läs mer om LRF:s remissvar till regeringen

Visst deltog LRF nyligen i en demonstration om CAP i Bryssel?

Ja, i mitten av december 2025 deltog LRF i en demonstration om bland annat CAP och budgeten för CAP. EU:s lantbrukare kan och vill producera mer mat, men behöver rätt förutsättningar för att kunna göra det. Det var Copa-Cogeca, EU:s paraplyorganisation för lantbruk och lantbrukskooperativ, där LRF är medlem, som arrangerade demonstrationen. Lennart Nilsson som är ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse är också ordförande i Cogeca, organisationen för lantbrukskooperativ.

Läs mer om Palle Borgströms reflektioner från demonstrationen