Vallkonferens bjöd på insikter och kunskapsutbyte
2026-02-09
Drygt 300 deltagare samlades nyligen på SLU Ultuna för Vallkonferensen 2026. Det var lantbrukare, rådgivare och företag som slöt upp för två dagars kunskapsutbyte kring vall och bete. I utställningen fanns dessutom över 25 posters med aktuell forskning och mer än 15 utställare, vilket gav en tydlig bredd och puls.
Konferensen var fullmatad med föredrag som gav många perspektiv på vallodling och bete. Vallkonferensen öppnades av Christian Huyghe från INRAE, det franska forskningsinstitutet inom jordbruk och livsmedel. Han lyfte specifikt vikten av ökad kväveeffektivitet. Med fler baljväxter, en tydlig strategi för högre vallskördar. Utan mer mineralgödsel kan vallodlingen bidra till de globala kväveförlusterna.
Göran Berndes, Chalmers, gav ett klargörande perspektiv på kolflödena. Vallens förmåga att bygga markkol ger verklig klimatnytta, men bara när vi analyserar de dynamiska biogena kolbalanserna, inte enbart utsläpp eller inlagring var för sig.
Klimatanpassning och ny teknik
Bland de mer praktiska klimat- och produktionsfrågorna presenterade Carl Andås, Växa Sverige, ekonomin i bevattning av vall. Resultaten visade att investeringar ofta bara lönar sig under extremår, men att bevattning kan vara avgörande för att minska riskerna i en framtid med mer osäker nederbörd.
Linda Öhlund, Lantmännen, beskrev hur genomisk selektion och speedbreeding nu effektiviserar växtförädlingen för arter som rödklöver och timotej. Detta kan ge snabbare utveckling av sorter som tål stress, ger högre avkastning och bidrar till mer hållbar grovfoderproduktion.
Digitaliseringens möjligheter visades genom projekt som VallSat, där satellitdata används som beslutsstöd för att bedöma kvalitet, utvecklingsstadium och förväntad skörd i vallen.
Blåbärsmjölk är inget positivt
En intressant presentation hölls av Mårten Hetta, SLU, som beskrev varför vissa kor levererar så kallad blåbärsmjölk under vintermånader. Detta ska ses som en bismak och inte ett mervärde, förklarade Hetta, som menade att namnvalet var olyckligt. Bismaken beror på ensilagekvalitet förmodligen kopplat till en hög sockerhalt i grovfodret. Ett exempel på hur detaljer i grovfoderkedjan påverkar både smak, leveranssäkerhet och inte minst bondens ekonomi.
Mer örter i vallen
Och så den bild som fastnade hos många: David Parsons, SLU, beskrev örter i vallen som ”lagets försvarare”. Blandningar där örter står för omkring 25 procent gav både högre skörd, bättre torktålighet och mer robusta system, en tydlig påminnelse om betydelsen av mångfald i vallodlingen.
Sammanfattningsvis visade Vallkonferensen 2026 att svensk vallforskning och grovfoderförsök vilar på gedigen kunskap, att samverkan mellan forskning, rådgivning och näring behövs för att utvecklingen ska fortsätta framåt.
Vallkonferensen 2026 arrangerades av SLU, Växa, Hushållningssällskapet Sjuhärad, LRF och Greppa Näringen/Jordbruksverket, med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning, Stiftelsen Seydlitz MP-bolagen och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.
På SLU:s webbplats finns ett sammandrag av föredragen från Vallkonferensen.
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
