”Vi kommer inte ge oss innan vi har en ersättningsrätt för artskyddet”

Fastkedjade aktivister, hackspettar och förädlat plantmaterial är några av inslagen på debatt- och ledarsidorna de senaste veckorna. Skogen är högaktuell och särskilt fokus riktas mot den felöversättning som uppdagats i fågeldirektivet och skogsutredningens slutbetänkande. Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna, resonerar kring varför debatten blossat upp, LRF:s perspektiv och hur LRF jobbar i frågorna.

Varför tror du att skogen hamnat i fokus den senaste tiden? 

Det finns nog flera skäl till att skogen hamnar i fokus just nu. Skogsutredare Göran Örlander överlämnade sitt slutbetänkande i slutet av augusti och i oktober briserade nyheten om att fågeldirektivet har en felöversättning. I samband med sådana händelser passar många på att lyfta sina agendor med ambitionen att få upp dem på dagordningen.

Vad är LRF:s perspektiv i debatten om skogsutredningen?  

Skogsutredningen, som presenterades i augusti 2025, innehåller flera viktiga förslag som bör genomföras före valet. I grunden handlar det om att stärka markägarnas trygghet och rättssäkerhet, och vi ställer oss därför positiva till flera av utredningens slutsatser. Bland annat föreslås att reglerna kring fåglar anpassas för att bättre harmonisera med övriga EU-länders, vilket skulle ge tydligare villkor för skogsbruket. Utredningen betonar också behovet av mer förnybar råvara från skogen för att bygga ett hållbart, cirkulärt samhälle och klara klimatomställningen.

Vad är LRF:s perspektiv i debatten om fågeldirektivet?  

Skogsutredningen har konstaterat att den svenska översättningen av fågeldirektivet avviker från originalet, vilket har lett till att svenska myndigheter och domstolar tillämpar felaktiga regler. LRF kräver därför att regeringen omedelbart inrättar en haverikommission för att granska konsekvenserna. Felöversättningen har skapat rättsosäkerhet, ekonomisk skada och minskat förtroendet för myndigheterna. För att rätta till situationen behövs även ändringar i artskyddsförordningen och en tydlig rätt till ersättning, vilket LRF anser avgörande för balans mellan naturvård och brukanderätt.

Varför är det viktigt att lyfta dessa frågor?

Vi vet att äganderätten är våra medlemmars kanske viktigaste fråga, samtidigt som man uppfattar artskyddet som det största hindret. Därför är det viktigt att vi är företräder våra medlemmar i dessa frågor. När det kommer till skogsdebatten i allmänhet förekommer det både felaktigheter och okunskap. När man exempelvis tittar på den statistik som finns tillgänglig ser vi en nettoökning av skogsfåglar, mer gammal skog, mer död ved, fler lövträd och mer skyddad skog. Vi skogsägare kommer alltid bry oss om miljön, men vi behöver kunna göra det och samtidigt veta att vi inte kommer förlora rätten till vår mark utan ersättning.

Hur jobbar LRF med frågorna?

Vi har löpande dialog med beslutsfattare för att få till ändringar i regelverk. Just nu prioriterar vi artskyddet, ersättningsfrågan och skogsutredningen. Det betyder att vi engagerar oss i utredningar, gör analyser och pratar med beslutsfattare. Som medlem i LRF kan man känna sig trygg i att vi inte kommer att ge oss innan vi har en full ersättningsrätt för skogsägare som drabbas av artskyddsreglerna. När det gäller äganderätten kommer vi alltid vara ”the last man standing”.