Frågor och svar om LRFs inställning till beteslagen
Just nu debatteras betesfrågan med anledning av en pågående statlig utredning som syftar till att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter. Det här är är LRFs perspektiv.
LRF är för bete men vill se en modernare beteslag.
Svensk livsmedelsproduktion växer inte i tillräcklig takt och möter konkurrens från länder utan beteslag. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade.
För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, men det får självfallet aldrig ske på bekostnad av försämrad djurvälfärd.
Svensk mjölkproduktionen hör till världens bästa när det gäller god djurvälfärd, miljö- och klimatpåverkan och låg användning av antibiotika. Vår ambition är att fortsätta fokusera på den goda djurvälfärden och samtidigt stärka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar mjölkproduktion.
Idag lever cirka 70% av alla mjölkkor i så kallade lösdriftsstall. När dagens beteslag antogs 1988 levde de allra flesta mjölkkor uppbundna. Det har skett en stor utveckling inom djurvälfärd på 36 år. Mjölkkornas välfärd handlar inte bara om bete, de ska ha det bra 365 dagar om året.
Lösdriftsstall för kor med kompostbädd. Foto: Ida Oderstål
Kritiker hävdar att det snart är sista gången vi har sett kor på bete i Sverige. Stämmer det?
Det stämmer inte. Svenska kor kommer fortsatt att vara ute och beta. Vi övertygade om att bonden själv är bäst på att avgöra vad som passar verksamheten och vad som är bäst för korna.
