Hur stor andel av skogsmarken brukas inte?
Hela 27 procent av skogsmarken brukas inte, till förmån för andra ekosystemtjänster. Av den obrukade marken består en tredjedel av formella avsättningar där skogsägaren får ersättning. Övriga består av frivilliga avsättningar, hänsynsytor och lågproduktiv skogsmark.
Läs mer här

 

Hur har den biologiska mångfalden utvecklats senaste 30 åren?
Sedan början av 1990-talet ser vi positiva trender för miljöer som är viktiga för biologisk mångfald.
Hård död ved: +100 procent. Äldre lövrik skog: +50 procent
Gammal skog: +70 procent. Grova lövträd: +100%
Läs mer här



Det har bland annat blivit 8 miljoner fler fågelpar i skogarna sedan 1998. 

Skiljer sig enskilda skogsägare från övriga ägare när det kommer till biologisk mångfald?
Sveriges 320 000 skogsägare äger ungefär hälften av skogsmarken i Sverige. I dessa skogar är förekomsten av äldre och grövre träd vanligare. Det är även vanligare med lövträd. Dock är enskilda ägare något sämre på att spara död ved i skogen.
Källa: Riksskogstaxeringen

Hur många arter har dött på grund av skogsbruk?
Ingen art har dött ut till följd av skogsbruk de senaste 50 åren. Innan dess finns det 9 arter som vi känner till som har dött ut där skogsbruket legat bakom eller varit bidragande orsak till försvinnandet. För 3 av dessa tros avsaknaden av skogsbränder vara orsaken.
Läs mer här.

Hur många arter hotas på grund av skogsbruk? Hur stor andel är det?
Av Sveriges ca 25 000 skogslevande arter bedömer Artdatabanken att 394 arter hotas på grund av att skogsbruket tar upp hyggen genom trakthyggesbruk. Det motsvarar ungefär 1,5 procent av alla skogslevande arter.
Läs mer här
Läs mer här.

Vad gör enskilda skogsägare för att gynna hotade arter?
Skogsägare sparar frivilligt ca 5 procent av sin mark och tar i genomsnitt 10 procent extra hänsyn vid avverkningar, till exempel för vattendrag eller värdefulla områden i skogen. Det är bra för den biologiska mångfalden.
Källa: SCB och Riksskogstaxeringen.

Vilka arter gynnas av trakthyggesbruk?
Många arter kräver mycket ljus för att kunna etablera sig, och gynnas därför av hyggen. Lövträden behöver ljus för att etablera sig. Älgen äter gärna lövträd som vuxit upp och gulsparven häckar gärna på hyggen.
Läs mer här