- Vi måste lita på den enskilde skogsägarens kapacitet, kunskap och drivkrafter att bruka hållbart. Det är grunden i vårt remissvar till skogsutredningen och det borde också vara grunden för svensk skogspolitik, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna.

Miljö och klimat

För att Sverige ska lyckas nå både miljö- och klimatmål och samtidigt stärka bioekonomin måste politiken premiera skogsägarnas egna drivkrafter att bevara och utveckla naturvärden.

Därför vill LRF se frivilliga och flexibla skyddsformer och tidsbundna avtal. Skogsutredningen har ett förslag om naturreservat genom samtycke med skogsägaren, som LRF tycker är bra. Det är dock viktigt att man inte lägger till undantag eftersom förslaget i så fall skulle förlora sin kraft.

Ge inte bolagen större makt

LRF är mycket kritiska till sådana förslag i skogsutredningen som slår extra hårt mot familjeskogsbruket. Ett exempel är skogsutredningens förslag om att staten ska kunna lösa in bolagsägd mark, för att bilda reservat. Baksidan är att det ger bolag möjlighet att köpa ny mark och därmed konkurrera ut enskilda skogsägare.

Några av LRFs synpunkter på skogsutredningen:

  1. Bra förslag att inte bilda reservat mot skogsägarens vilja. Det stärker intresset att låta naturvärden i skogen utvecklas.
  2. Äganderätten behöver få mer tyngd.
  3. Målen för produktion och miljö måste balansera.
  4. Öka inte byråkratin för den som vill avverka.
  5. Låt skogsägaren välja sina frivilliga avsättningar själv.

Läs hela LRFs remissvar om Skogsutredningen.

Det här är skogsutredningen

Skogsutredningen är ett förslag på hur Sveriges skogar ska användas i framtiden.

Utredningen handlar om skogsbruk, äganderätt och miljö och kan leda till lagändringar och att stora arealer skog inte får brukas.

Sista dag för organisationer och intressenter att lämna in svar på remissen är den 30 april 2021.