För ägare av lantbruksfastigheter är det främst tre olika regelsystem som blir aktuella.

  • Skogskonto
  • Skogsskadekonto
  • Ersättningsfond

Skogskonto

Skogskontots syfte är att dela upp en inkomst på flera år och på så vis undvika onödigt hög beskattning. På ett skogskonto får man sätta in en viss del av den virkeslikvid man fått. Även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter får sättas in på skogskonto. Man sätter in på skogskonto i samband med deklarationen och kontot får behållas i 10 år.

Skogskonto med förhöjd insättning

Har man fått skador som omfattar två års tillväxt eller mer, får man använda skogskonto med förhöjd insättning. Det är fortfarande ett vanligt skogskonto som får behållas i 10 år men man får sätta in en större del av virkeslikviden.

Skogsskadekonto

Om skadorna på skogen är så omfattande att de motsvarar en tredjedel av avkastningsvärdet och den huvudsakliga delen av årets skogsintäkt kommer från skadad skog, får man sätta in på skogsskadekonto. Ett skogsskadekonto får behållas i 20 år.

Gemensamt för alla tre typerna är att insättningen inte får leda till underskott i näringsverksamheten och därför är det väldigt viktigt att inte göra insättningen förrän bokslutet är färdigt!

En erhållen försäkringsersättning jämställs i detta fall med upplåtelse av avverkningsrätt vilket innebär att 80 % (alternativ 60% om skadan inte är lika omfattande) av ersättningen kan sättas in på kontot med avdragseffekt.  Det är viktigt att veta att när man tittar på hur stor skada är räknar man inte bara på den skogen som förstörts i branden. Även frisk skog som måste avverkas i förtid, tex av avverkningstekniska skäl eller från skogsvårdssynpunkt, räknas med när man bedömer skadans storlek.

Ersättningsfond

Försäkringsersättning får avsättas till ersättningsfond. Om det handlar om skador på skog så får man använda ersättningsfond för mark men det finns även ersättningsfonder för inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager. Syftet med ersättningsfonden är att intäkterna p.g.a. skadan ska kunna återinvesteras utan att först beskattas. Får man skador på skogen kan man alltså använda sin ersättningsfond till att köpa ny mark. Den nya marken måste inte vara skogsmark utan det går även bra att gör ersättningsförvärv som är till exempel åkermark eller för den del även en hyresfastighet. Det spelar heller ingen roll var i landet ersättningsfastigheten finns.

Fonden avsätts i deklarationen och måste användas inom tre år. Har man inte lyckats köpa ny mark inom tre år kan perioden förlängas med maximalt tre år till. Har man inte använt fonden inom dessa sex år återförs fonden till beskattning i inkomstslaget kapital. Vid återföringen görs ett tillägg på 30 procent av fondens belopp. Med detta tillägg blir alltså skatten på försäkringsersättningen 39 procent vilket ändå innebär en lägre beskattning jämfört med inkomstslaget näringsverksamhet.