Många småföretagare på landsbygden upplever att regelkrångel utgör ett hinder för utveckling, tillväxt och lönsamhet. En lantbrukare har ungefär 400 lagkrav att förhålla sig till i sin dagliga verksamhet. Det ställer höga krav på den enskilda företagaren, men även på kommuner och länsstyrelser som arbetar med tillstånd, tillsyn och kontroll.

Det finns flera studier som visar att människor i större utsträckning följer regler i de fall där de upplever att myndigheter inger förtroende och har en bra attityd. För det lokala företagsklimatet spelar därför kommunens kompetens och bemötande en avgörande roll. Rättviks kommun har med Skatteverket som förebild lyckats kombinera ett bra företagsklimat med de myndighetskrav som finns på miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet. Rättviksmodellen innebär bland annat att kommunen fokuserar på rådgivning och dialog med företagen och att tillsynsavgifter faktureras först i efterhand. Kommunens arbete har visat att det inte behöver vara ett motsatsförhållande mellan främjande av företag och kommunens myndighetsansvar.

LRF anser att fler kommuner och länsstyrelser bör använda sig av Rättviksmodellen för att förändra attityder och arbetssätt för att gynna det lokala företagandet. Genom att fokusera på att hjälpa företagaren att göra rätt kan fler småföretag på landsbygden utvecklas och bidra med tillväxt och arbetstillfällen lokalt.

LRF vill att:

  • Rättviksmodellens synsätt och arbetssätt tillämpas i kommuner och länsstyrelser runt om i Sverige